Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. J. BORELIUS.
att vara sammansatt af åtskiljbara elementer (de enskilda människorna)
ock att till sin existens uteslutande bero af den ömsesidiga kärlek,
som förbinder dessa med hvarandra; det har såsom sådant endast en
»subjektiv» existens i de enskilda människornas föreställning och
framför alt i deras sträfvande att lefva för hvarandra (»altruism»).
Grunden till »altruismen» sättes af Comte i en naturlig instinkt, som
finnes icke blott hos människorna, utan äfven hos de djur, som lefva
i samhällen, men som dock blott hos människorna kan fullt utveckla
sig; och först genom denna utveckling kommer storväsendet till verk
lig existens. Långt ifrån att vara allsmäktigt är det följaktligen ab
solut beroende af den allmänna ordningen i verlden och framför alt
af människornas anslutning till positivismen; det är icke ens fullt
färdigbildadt, innan denna anslutning blifvit allmän. Bestämdare ut
tryckt, består storväsendet af två klasser, nämligen de nu lefvande och
de redan aflidna, hvaraf dock blott den förstnämda har objektiv
existens, hvaremot den senare endast existerar subjektivt, d. v. s. i
de nu lefvandes föreställning och såsom föremål för deras dyrkan. 1
Ty denna vanmäktiga gudomlighet och dessa endast i minnet existe
rande människor skola enligt Comte vara föremål för religiös till
bedjan och religiösa ceremonier. Och härmed inflyttas i positivismen
hela det romerskt katolska påfvedömet och kulten, framför alt Maria
dyrkan, i det att storväsendet, mänskligheten, enligt Comte rätteligen
bör föreställas och afbildas såsom en kvinna, hållande sin son på ar
marna. I sin sista skrift, »Synthése subjective», faststälde han till och
med en treenighet, enär han jämte sitt storväsen antog ännu två andra
gudomligheter, nämligen det stora mediet och den stora fetischen. Det
stora mediet eller den stora omgifningen (le grand milieu) är rummet,
hvarförutan naturligtvis både storväsendet och dess delar skulle sakna ut
rymme, ochden stora fetischen är jorden, som fordom egt lif i alla sina
delar, men ofirat detta lif för att tjäna till bostad och näring åt de va
relser, som bo derpå, och därför har anspråk på erkänsla och vörd
nad. Comte gifver utförliga föreskrifter angående antalet af prester
(alla underordnade en i Paris residerande påfve eller s. k. Grand-
Prétre de l’Humanité), sakramenter, offentliga fester och enskilda
bönestunder inom den nya religionen. Dess helgon äro represen
tanterna för mänsklighetens särskilda utvecklingsstadier och upptagas i
en särskild positivlstik almanack, innehållande en brokig samling af
’ »Catechlsme positif», s. 68. På andra ställen t. ex. »Syst. de politlque posi
tive» 1V,30. nämnes ytterligare en tredje beståndsdel, nämligen de ännu ofödda.
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
