Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrijt. 1880. 1 b
DET SYDLIGE NORGES GEOLOGI.
stycken och korn af kvarts och fältspat i en grundraassa af växlande
beskaffenhet. Därjämte uppträda i det egentliga eller »djupa»
sparagmitfjället kvartsit, konglomerat, lerskiffer och kalksten. Liksom
detta har en stor utbredning, så har det äfven en betydlig mäktighet,
men bestämmandet af de olika afdelningarnas inbördes förhållande
har i allmänhet mött oöfverstigliga svårigheter. Författarens egen
uppfattning af detsamma synes något sväfvande. An sidoordnas det
djupa sparagmitfjället med grundfjället, än förenas det med den äldsta
paleozoiska etagen. Såsom en öfre del af sparagmitfjället betraktas
»sandsten- og kvartsetagen», hvilken i synnerhet har stor utbredning
i Trysil och sammanställes med den svenska »Dalasandstenen». Med
den förenas äfven de äldsta försteningsförande lagren, som isynnerhet
utmärkas genom arter af slägtena Olenellus och Paradoxides.
Blåkvartsetagen, med tillhörande skiffrar, sträcker sig från vestra
sidan af Gudbrandsdalen åt sydvest ända till trakten kring Bergen.
Den hvilar än på grundfjällets, än på sparagamitfjällets lager och
öfverlagras själf af högfjällskvartsen. Bärgarterna äro gneislika skiff
rar, glänsande lerskiffer, »blåkvarts» (en blåaktig kvartsitsandsten), grön
lerskiffer, kalksandsten, svart lerskiffer o. s. v. På ett enda ställe
har man i den svarta skiffern funnit en Dictyoneraa, och efter den
kallades fordom hela etagen dictyonemaskiffer, ett namn som man
nu måst öfvergifva, då man bland blåkvartslagren funnit lager med
arter af slägtet Paradoxides. Då detta slägte förut förklarats karakte
ristiskt för den öfre sparagmiten, så är det svårt att förklara, huru för
fattaren kan skilja den af samma slägte karakteriserade blåkvartseta
gen från sparagmitetagen.
Högfjällskvartsen, den öfversta etagen i det centrala hforge, är
bäst utpräglad i de vilda fjälltrakter, som äro kända under namnet
Jotunfjellen. Bärgarterna äro hårdare, till en del gneislika, skiffrar,
stundom med karakteren af kvartsskiffrar. Försteningar äro helt och
hållet okända, och åldern kan därför ej närmare bestämmas.
Norr om det centrala Norges stora sparagmitfält vidtager »Trond
hjemsfeltet». Dess lager äro åtminstone delvis sidoordnade med de
sydligare trakternas. Försteningar äro emellertid ytterst sällsynta,
blott funna på några få ställen i den mellersta delen af serien. Det
är därför endast undantagsvis möjligt att göra några säkra jämförelser
med andra trakter. Härtill kommer, att i vissa fall de olika lagrens
inbördes förhållande inom sjelfva Trondhjemsfältet ej kunnat konsta
teras genom direkta iakttagelser af öfverlagringar. Den uppställning,
som lemnas af dem i tre afdelningar, är därför blott provisorisk.
Trondhjemsfältets lägre afdelning består af grå och svarta lerskiff
rar, blåkvarts, gröna skiffrar, kvartsskiffer, kalksten o. s. v. I förändrad
drägt uppträda dessa skiffrar som hornblendeskiffer, kloritskiffer, mar
mor o. s. v. I följd af sitt läge och bärgarternas beskaffenhet anses
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
