Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOLVÄRMET.
kilogram vatten en grad. Enligt Pouillets bestämning skulle denna
värmemängd utgöra endast 17,6 värmeenheter, men därvid är att märka,
dels att han icke fäster afseende vid jordens afstand från solen, så att
hans resultat strängt taget icke kan omedelbart jämföras med Ericssons,
dels att hans instrument var Ericssons vida underlägset just i de af
seenden, för hvilka förut redogjorts, så att skilnaden mellan de båda
resultaten snarare ökar än minskar tillförlitligheten af Ericssons be
stämning.
De solstrålar, som tillförde kalorimetern dessa 19,5 värmeenheter,
kommo från hela solskifvan, men med kännedom om jordens af
stånd från solen kan man beräkna huru stor del af de strålar, som
utgå från en yta af gifven storlek ä solen, framkommer till en lika
stor yta å jorden och således från ofvanstående tal 19,5 sluta till
den värmeutveckling, som eger rum vid solens yta. Då ifrågavarande
observation gjordes, den 7 mars, var jordens afstånd från solen så
dant, att en kvadratmeters yta på jorden endast erhöll 4-5500 det
värme, som utvecklades vid en lika stor yta på solen. Häraf följer,
att på hvarje kvadratmeter af solens yta utvecklas 45,400 x 19,5 =
885,300 värmeenheter i minuten. Hvilken ofantlig värmeutveckling
detta tal betecknar, kan man måhända lättare uppfatta, om man får
veta, att det värme, som enligt denna beräkning under ett dygn ut
strålar från hela solklotet är tillräckligt, icke endast till att smälta 11
klot af is, hvardera lika stort som jorden, utan äfven till att uppvärma
det genom smältningen bildade vattnet till 100° och därefter förvandla
detsamma till änga.
För en noggrann kännedom om solens värmestrålning är det icke
tillräckligt att bestämma totalsumman af det värme, som från solen
strålar till en viss yta på jorden, utan det är ock nödvändigt att under
söka strålningen från olika delar af solytan. En sådan undersökning
har Secchi verkstält på så sätt, att han med tillhjälp af en lins skaffade
sig en bild af solen på en skärm och medelst termoelektriska staplar
undersökte temperaturen i olika delar af denna bild. Ericsson, som
anser en dylik undersökningsmetod alldeles orimlig, söker i stället att
omedelbart uppmäta strålningen från solskifvans skilda delar och an
vänder till detta ändamål flere aktinometrar, hvilka samtidigt utsättas
för solstrålarnas inverkan, hvarvid den ena får mottaga dem från hela
solytan, under det att vid de andra strålar från vissa delar af solen
utestängas medelst på lämpligt sätt anbragta skärmar. Vid ett tillfälle
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
