Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SKILDRING AF DET FINSKA FOLKET.
torde kunna betviflas, om också instrumentet ej nu synes förekomma
därstädes. Denna förmodan sammanhänger i någon mån med anta
gandet, att tavasterne ej kändt till Kalevalasängerna. Prosasagor, till
innehållet sammanfallande med episka karelska sånger, träffas dock i
Tavastland i så ursprunglig form, att deras öfverförande i senare tid
är föga tänkbar. Därtill komma ortsnamn som bevis för, att Kalevala
sångerna engång varit kända i Tavastland. Men är en gång detta be
visadt, då synes icke osannolikt, att Kalevala-instrumentet kantele en
gång varit där begagnadt. Dock må gärna det medgifvas, att dessa
två saker ej nödvändigt höra tillsammans.
I detta kapitel, som afslutas med en blick på finnarnes seder vid
bröllop, begrafningar m. m., har hr R. gifvit en etnografisk skildring,
som i afseende på detaljernas rikedom och framställningens grund
lighet står vida öfver alt, hvad den inhemska literaturen har att er
bjuda. Med en van forskares iakttagelseförmåga har han tagit vara på
en hel mängd betydelsefulla drag, hvilka måhända utan hans mellan
komst gått förlorade. Den oförvillade granskning, hr R. egnar det som
ämnet förelägger honom, synes bäst i dessa ord angående den finska
folkpoesien: »Ur en sådan, på en gång rik, naturlig och själfull folk
poesi är det, som samtidens finska skaldekonst vuxit upp till en hel
gjuten blomma. Ingenting stort, vare sig i vetenskap, i konst eller i
poesi födes till ljuset, utan en lång förberedelse, utan en säker grund;
det är ock så vi kunna fatta, att vår tids Finland kunnat bära skalder
af första ordningen, skalder, hvilkas sånger skola lefva, så länge mänsk
ligheten lefver och känner». Denna anmärkning af en svensk veten
skapsman är så mycket betydelsefullare, som svenska literaturhistoriker
i allmänhet ej visat sig ha sinne för det särskilda tycke, för den be
stämda egenart, hvilken alt ifrån Frese utmärkt de finsk-svenske skal
derna. Att de ej klart fattat den samma, eller insett den rätta grun
den därtill, beror väl på att ingen af dem så väl känt det finska fol
ket som Retzius. Särskildt må erinras, att farfadern till »Selmas och
Fannys» milde sångare inflyttat till Uleåborg från det sångrika Kare
len. Detta samma kapitel innehåller talrika, utmärkta, med få un
dantag originala afbildningar i träsnitt af finska vyer och etnografiska
föremål.
Af undersökningen om de i Sverige och Norge bosatta finnar
och deras kultur framgår bland annat, att den finska befolkningen i
Värmland alt mera till språk och seder öfvergår i den omgifvande
507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
