Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. TÖRNEBLADH.
döme om »klassundervisningen» är i didaktiskt hänseende ganska läro
rikt. Han påpekar nämligen faran däraf, att läraren härvid förfaller
till att tala alt för mycket och nöja sig med korta svar.
Såsom vi redan haft tillfälle att uttala, bör den skrift, om hvilken
nu är fråga, bidraga att i Danmark sprida kunskap om de allmänna
läroverken i Sverige. Men för att dessas betydelse och verksamhet
må kunna till fullo förstås och bedömas, fordras kunskap om den ut
veckling, de haft att genomgå, innan deras nuvarande organisation fixerat
sig. Vi skola därför i det följande gifva en kort framställning af deras
senaste öden. 1
Man hör i våra dagar många röster höja sig, som yrka på reform
af läroverken, nämligen af dem, hvilka nu kallas »allmänna», men till
1879 benämdes »elementarläroverk». På den sista tiden har också från
ett och annat håll uttalats den åsigt, att en omdaning af dessa läroverk
måste sättas i samband med den väckta frågan om löneförbättring åt
lärarne. Hvilka ändringar som skulle genomföras, är dock ingalunda oom
tvistadt. Lätt är att framställa en önskan om rubbning af det nuvarande,
äfvensora att uppvisa brister i detta; svårare åter att göra sig reda för,
hvari rubbningen skulle bestå eller huru bristerna skulle afhjälpas. Och
äfven om det mål, som bör vinnas, skulle vara klart fattadt, så är det
därför ej gifvet, att man funnit de medel, som säkrast leda till målet.
Den gamla satsen: »Så många hufvud, så många sinnen» har i det före
varande fallet sin fulla tillämpning. Emellertid kan man i hvimlet af
hvarandra korsande meningar urskilja en af mången närd tanke att
göra undervisningen mera fruktbärande för det praktiska lifvets sträf
vanden. Denna tanke är dock ej ett barn af dagen. Den går tvärtom
långt tillbaka i den nyare tidens uppfostringshistoria och har äfven i
fråga om våra skolors utveckling mer än en gång sökt häfda sin rätt.
I synnerhet hafva under det 19:de århundradet lifliga meningsutbyten
egt rum otn skolans uppgift att grundlägga medborgerlig bildning.
Det var 1849 års cirkulär, som gestaltade läroveideen med afseende å
detta mål. I den anordning, som då gjorde sig gällande, hafva dock
sedermera jämkningar och ändringar gång efter annan vidtagits. Det
är dessa, vi här ämna taga i närmare betraktande, ledda af den öfver
tygelse, att det för skolfrågans riktiga bedömande måste vara angeläget
1 Jämför Dalsjö, »Öfversigt af den svenska skollagstiftningens historia i vårt år
hundrade», i Pedagog, tidskrift för 1871; samt Hult, »En jämförande blick på under
visningsväsendet i Sverige före och efter 1840» i Arsber. för Halmstads Lärov. 1870.
618
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
