Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE’SVENSKA ELEMENTARLÄROVERKENS SENASTE ÖDEN.
att känna, livad i henne blifvit åtgjordt och huru det slagit ut. Men
skolans utveckling efter 1849 kan ej rätt fattas eller ett säkert om
döme därom bildas, utan att man kastar en återblick på den närmast
föregående tiden, från hvilken de reformer, som skett, utan tvifvel leda
sitt upphof. Karakteren af denna tid framträder åter tydligast, om den
ställes i sammanhang med ett äldre tidsskede.
Det var under Sveriges stormaktstid, som dess skolundervisning
fick stadga och fasthet. Skollagen af år 1649 var afsedd att på bild
ningens område upprätthålla landets ställning. »Den vitnar», säger
Geijer, »på en gång om statsmannens och lärarens blick», ett omdöme,
hvari helt visst en hvar instämmer, som tillräckligt gifvit akt så väl på
själfva planen, som på de för dess utförande beräknade medlen. »Skolans
(d. v. s. den lägre eller trivialskolans) föremål», heter det (efter Geijer),
»är peritia linguarum och cognitio rerum (språkförfarenhet och sakkun
skap), af hvilka den första är förnämligast passande för unga sinnen,
om man undantager kristendomens kunskap, hvilken af all cognitio re
rum är för hvarje ålder den förnämsta». Man finner här tydligt uttalad
den grundsats, att undervisningen måste omfatta det, som för hvarje
särskild ålder är lämpligt. Hvad som skall meddelas gossen, måste så
ledes kunna af gossen emottagas och smältas, likasom ock bilda under
lag för vidare utbildning; annat har ynglingen att lära, annat slut
ligen mannen. Afven de metodiska reglorna och anvisningarna röja
vaken blick och mognad erfarenhet. Kortligen alt syftar på att un
dervisningen må blifva till gagns. Få ämnen, men grundligt genom
gångna, åskådlig och innehållsrik undervisning, tillika praktisk i detta
ords rätta mening, d. v. s. sådan, att den kan tillgodogöras: så kan i
det hela denna skolförfattning karakteriseras. Att verkligheten visst
icke öfveralt motsvarade idealplanen, må likväl icke förnekas.
Skolordningen af 1649 egde orubbadt bestånd i 44 år, en lång tid
rymd, om man jämför den med våra dagars mellantider mellan skol
lagar. Den 31 januari 1693 utfärdade Carl XI en ny förordning angå
ende gymnasier och skolor i riket. Denna är i själfva föreskrifterna
obetydligt skild från 1649 års författning; men man finner dock, att
ett särskildt kraf gjordes gällande, nämligen tillgång på dem, »som till
åtskilliga embeten både i andligt och verldsligt stånd, kunde skickliga
och beqväma vara», så att »ynglingarne skulle förnämligast lära sig de
619
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
