Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11. TÖRNEBLADH.
stycken, som i det allmänna lefvernct och i dcrn med tiden tillfallande
tjänster kunde vara gagnclige och anständige».
Bestämdare framträder riktningen åt embetsmanna- och i synnerhet
prestbildningen i skolordningen af 1724, hvilken saknar den enkelhet
och det sinne för concentration, som utmärkte den äldre. Metoden
börjar nu något ändras, och man ser en viss fallenhet för att behandla
ämnena mera vetenskapligt. Skrifvareklassen, som i lagen af 1649 var
afsedd för den lägre realbildningens behof, men icke omtalas i 1693 års
ordning, »blef nu något utvidgad: den skulle anses såsom hvar orts
seminarium för handlande, smärre tjänstemän, länsmän m. fl».
Slutligen må om ordningen af 1724 anmärkas, att den i hög grad
främjade stiftsintressot och genom hithörande stadganden, allra mest
genom den bibehållna bestämmelsen, att ombyte af läroämnen skulle
ega rum för succession till förnämligare lektorslöner, måste inverka för
lamande på lärardugligheten.
På många håll synas tvifvelsmål om lämpligheten af 1724 års skol
ordning hafva varit rådande. Det är skolornas mål och hvad de kunna
uträtta, som sysselsätter allmänhetens tankar. Man finner altmer oför
täckt framhållas, att undervisningsverken böra meddela sådana insigter,
som kunna finnas nödiga i lifvet, särskildt i »riksens tjensteverk», så
som uppfostringskommissionen i sitt betänkande den 15 juni 1751 an
gående universiteten tydligen angifver.
I projektet till en »förbättrad och förnyad förordning för trivial
skolor och gymnasier i riket» af år 1760 föreslås också, att i trivial
skolorna skulle läsas: »teologi, sedelära, naturalhistoria och fysik, ekonomi,
aritmetik, geometri, historia och geografi med ett kort begrepp om
rikets dåvarande rcgeringssätt, modersmålets grammatikaliska talande
och skrifvande, latin, grekiska, hebreiska, bokhålleriet, efter den metod,
som vid rikets kammarverk brukas, hvarjämte ungdomen bör gifvas en
afskildring och underrättelse om de förnämsta och allmännaste förekom
mande ting, görornål, konster, näringssätt samt andra märkvärdigheter
i vcrldcn, och dessa lärostyckcn utvidgas och ökas med andra vid
gymnasium».
Detta förslag blef visserligen aldrig lag, men det ådagalägger till
räckligt, huru djupa rötter utilitetsprincipen eller åsigten, att skolan kan
och bör meddela vissa i lifvet behöfliga eller nyttiga insigter och fär
digheter, hade slagit i det allmänna föreställningssättet. I själfva verket
torde väl någon anledning härtill kunna sökas däri, att vissa ämnen.
620
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
