Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1)E SVENSKA ELEMENTARLÄROVERKENS SENASTE ÖDEN.
om de i och för sig så nyttiga öfningsämnenas nuvarande ställning"
låter förena sig med den intellektuela undervisningens kraf, och det ej
minst hvad reallinien vidkommer. Visst är åtminstone, att de båda
medtäflarne slita ynglingarnes tid, håg och krafter åt olika håll, hvarför en
minskning å endera sidan, så vidt saken rör skolarbetet och den del af
året som är yläråt anslagen, icke utan fog kan ifrågasättas.
Efter 1865 års cirkulär lingo läroverken njuta lugn i hela fyra år.
Visserligen framstäldes både här och där förslag och uttalades fromma
önskningar i afseende på läroverken, men det var först vid 1868 års
riksdag, som något i sak blef åtgjordt. Vid denna riksdag afläts
nämligen en skrifvelse, som påyrkade full valfrihet i afseende å gre
kiska språkets studium och tillika hemstälde om indragning af läro
verkens första klass. Såsom skäl härför androgs, att antalet af lärjungar
i första klassen var så stort öfver 2,000 af närmare 14,000 lärjungar
medan dock undervisningen därstädes omfattade, utom tyska språket,
blott åskådningen och den muntliga berättelsen samt således i strängare
mening icke kunde sägas tillhöra det offentliga läroverket; att det stora
antalet mindre barn, som till fördel för sig själfva och skolan kunde
undervisas i hemmet, försvårade undervisningen och ordningens upp
rätthållande, samt att lärarbrist förefunnes, så att många vikarier måste
användas.
Riksdagens skäl befunnos tydligen fullgiltiga, ty genom Kongl.
kungörelsen af den 10 mars 1869 borttogs första klassen, hvarjämte
grekiskan blef valfri. I samband med den anordning, som rörde första
klassen, stod, att femte klassen frän tvåårig blef ettårig, hvarigenom
klassernas ordningstal kunde bibehållas. I och med denna ändring var
ock den femte klassens karakter al’ ett hvilestadium för all framtid
upphäfd. Med afseende härå bör visserligen erinras, att densamma i
praktiken icke torde hafva betydt så mycket som på papperet, men i
alla händelser fanns dock åtminstone vid en del läroverk ett tillfälle
att ungefär vid midten af skoltiden låta lärjungen liksom besinna sig,
innan han skulle öfvergå till de allvarliga gymnasialstudierna. Svårare
var dock en annan olägenhet. Inträdesfordringarna till den nya l:a kl.
sattes visserligen, om man undantager tyskan, i jämnhöjd med dem till
den förra 2:a kl. och åldern höjdes till 10 år, men det var ej möjligt att vid
tillämpningen göra fordringarna gällande med sådan stränghet, att den in
trädande kunde anses hafva lika god underbyggnad som en efter 1865
års cirkulär till andra klassen flyttad lärjunge. I själfva verket blef
635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
