Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.T. E. CENTERVALL.
rerat Vulcanus’, Venus’, Castors och Pollux’, Ceres’, Spes’ och Tiberi
nus’ tempel; han hade skänkt de offentliga normalmåtten på köttorget
och i vinhallen; han hade efter en eldsvåda restaurerat de thermer,
som Antoninus Pius bygt i Ostia, han hade låtit iordningsställa ett
varf och uppfört ett marmortribunal på forum; han hade slutligen, då
Ostia fann svårighet att lemua en stor summa som skeppshjålp un
der Marcus Aurelius’ krig med markomannerne, skänkt staden bortåt
en half million kronor. Äfven i Pompeii finna vi något dylikt; så
hade bröderna Holconius på sin bekostnad återuppbygt theatern efter
första jordbäfningen. Vi bevitna här uppkomsten af ett rikt och an
sedt stånd, som sedan, oaktadt de senare kcjsarnes systematiska plund
ringar af municipalstäderna, aldrig riktigt dör ut, som till och med ur
folkvandringens högt vräkande böljor räddar den själfständighetskänsla,
hvilken i tidernas fullbordan skall låta det göra en ny stor insats i
den mänskliga utvecklingen.
Det är ej så mycket de många bidrag till den romerska kommunal
författningens och förvaltningens historia, hvilka lemnas af Pompeiis
inskrifter, som gifvit dess upptäckt sitt rätta värde. Åfven dessa in
skrifter förutan, skulle vi genom många andra haft god reda på dessa
förhållanden. Det är dess borgares dagliga lif och därmed äfven i
viss mån deras tänkesätt och åskådning, som vi gripa på bar gerning i
det uppgräfda Pompeii. Vi se en driftig befolkning med lifligt sinne
för allmänna angelägenheter till och med handtverksmästare med
sina lärpojkar, »burschenschaften» (seribibi) och glada sällskap (furuneuli,
dormientes) uppställa i inskrifter på husens murar sina kandidater
och ett öppet konstsinne, som om det ej kunde få njuta af originela
mästerverk, åtminstone ville förskaffa sig glädjen att ega dem i efter
bildning. Sina boningars inre, ty utåt afstängdes de så mycket som
möjligt från all beröring med lifvet, prydde de på alt upptänkligt sätt
och sörjde för att ögat under de få stunder, som antikens män ansågo
sig böra egna hemmet, ej skulle möta någon oangenäm anblick. Visser
ligen är deras smak ej alltid fri frän kälkborgerlighet. Dessa målade
perspektiv bortom trädgården som afslutade huset, dessa små rännilar,
som de anspråksfullt nog kallade för euripi, dessa konstgjorda små
grottor synas oss löjliga. Men å andra sidan, hvilken tid och hvilket
land har i sina småstäder kunnat uppvisa mästerverk sådana som den
dansande faunen, Alexandersmosaiken eller några af de bästa freskerna,
t. ex. Briseis’ bortförande och amorinförsäljerskan? Säkert har Boissier
650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
