Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTOR RYDBERG.
så många medgifvanden på ytan åt landsmännens polyteism, skulle
velat taga skadan igen, när lian besjunger verldsåterställelsen. Hade
han varit mindre skald och mindre varsam karakter, skulle han kan
ske vikit för en frestelse att låta på ragnarok följa ett mer öppet
monoteistiskt verldsskede med en viss dämpad kristlig färgläggning,
ty gudarne voro nu tillintetgjorde och det förelåg intet tvingande skäl
att väcka dem till lifs igen. Men vår nordbo kände förmodligen att
en eftergift för en sådan frestelse skulle skämma hans dikt både i
estetiskt och praktiskt afseende. Landsmännen kunde märkt oråd.
Satsen: »man merkt die Absicht und man wird verstimmt» har, ehuru
uttalad i nyare tider, varit af alla tiders större skalder instinktivt för
nummen som en sanning. Antagligen därför låter Yöluspåskalden
asarne åter mötas på Idavallen. Antagligen därför låter han Balder
återkomma, för att bo tillsammans med Höder i Roppt segersalar och
med denne dela talet af de kämpar, som skola falla på nya valplatser
å denna nya och skönare jord.
Dock vi borde lemnat å sido detta försök att förklara, hvarför
den kristliga sibyllindikten Völuspå låter de hedniska gudarne åter
komma i förnyad härlighet efter verldsbrandeu; ty försöket, ehuru
bygdt på grunden af hr Bangs hypotes, är ijock vårt eget, och hr
Bang själf lemnar en annan förklaring, hvars värde vi öfverlemna åt
våra läsare själfva att begrunda, tills densamma kan upptagas till
skärskådande i en senare afdelning af vår uppsats. Förklaringen in
skränker sig till följande ord: »At ogsaa Aserne hev (på den nya
jorden) træffes, betyder visselig intet andet, end at restitutionen af, hvad
för har værit, er fuldt og helt gjennemfört». Förklaringar af sådan
art öfver punkter, som hafva vigt för en frågas belysning, torde sällan
eller aldrig förekomma hos franske eller engelske författare, och
detta vilja vi icke lägga dem till last. Däremot påträffas de icke så
sällan hos tyske och hafva också af den tyska kritiken kännetecknats
med ett särskildt namn. Vi återkomma, som sagdt, till detta
ämne.
Sådana äro de syner, som te sig för vår blick, när vi, lemnande
kritiken bakom oss, stiga upp till höjdpunkten af hr Bangs hypotes
och därifrån betrakta tingen.
Annorlunda och på långt när icke så fautasiväckande ter sig ut
sigten, när vi återvända därifrån och nödgas uppmärksamma gransk
ningens anspråk.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
