Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTOR RYDBERG.
Det var en europeisk tilldragelse, när sibyllinerna sålunda ge
nom pressens försorg hade kommit i de lärdes händer. Den veten
skapliga forskningsifvern och de kyrkliga intressena vordo samtidigt
på det djupaste berörda däraf. Sakens betydelse ökades, då redan
året därpå en andra upplaga, utgifven af Sébastien Chåteillon (Casta
lio) utkom; ty till grund för henne hade ytterligare tvänne grekiska
handskrifter kunnat läggas, den ena innehållande de åtta första böc
kerna, den andra en del af sibylliuen 111, och upplagan ledsagades
af en latinsk öfversättning, som spred det nu tända ljuset ut öfver de
grekiskt skolade humanisternas och teologernas kretsar till den tidens
bildade allmänhet.
Tilldragelsen väckte mer än uppseende. Magnus stupor: stor
häpnad så betecknas det intryck händelsen gjorde. Hos den ro
merska katolicismen var det förskräckelsens häpnad. Man fruktade,
att. en dödsstöt var gifven den enda saliggörande kyrkans ofelbarhet,
ty under ett årtusen hade hon burit sibyllan på sina armar utan att
ega en aning om hvem den burna, smekta och besjungna var. Denna
af tidens lärdaste humanister och teologer delade okunnighet kunde
icke längre tillskrifvas obekantskap med de latinske kyrkofädernas
skrifter eller medeltidens förskolastiska och skolastiska literatur, ty
studierna på dessa områden hade bedrifvits med flit och framgång
och just dessa studier bestyrkt dem i den ärfda föreställningen om
sibyllans rena katolicitet.
Man fick nu veta hvem hon var. Kristen var hon visserligen,
men kätterska, demokrat och till sina framtidssyner kommunist.
Hade i det västra Europa under medeltidens många århundraden
ingen vetat därom? Sibyllinkunskapens historia svarar med all den
bestämdhet, som här är möjlig: ingen. Under alla dessa århundraden
hade de asiatisk-egyptiska sibyllinböckerna varit fullständigt okända
i västerlandet {in Occidente prorsus ignoti) 1, och de enda källor, som
funnos för medeltidens sibyllinska vetande, nämligen kyrkofäderna
Lactantius och Augustinus, hade ingenting yppat om sibyllans häreti
ska skaplynne, utan endast förhärligat henne som sierska om en ende
Gud och om verldens frälsare Jesus Kristus,
Häraf låter sig förklara, att medeltidens romerska kyrka firat si
byllan med hymner och konstnärliga hyllningsgärder, som stälde
1 C. Alexandre: Eæeursus ad Slbylllna pag. 424. Jämför en mängd ställen i
samma verk.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
