Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY SVENSK SKÖNLITERATUR.
får gjuta det magiska halfdunklet af eu nattlig drömsyn, lyckas liouom
på ett utmärkt sätt och gör en gripande verkan. Ehuru ej något
skaldesnille af första rang och ej begåfvad med stor alstringskraft
eller med anlag för en vidsträcktare ämneskrets, är Emil von Qvanten
en- äkta poetisk natur, som det gör godt att möta i en tid, då den
sortens förmågor äro skäligen tunnsådda.
En annan diktsamling, som vi icke kunna förbigå, emedan den
är skrifven på svenska, ehuru al‘ en finne, är Dikter af Rafael Hertz
berg. Fördelaktigt känd äfven hos oss genom »Finska toner», öfver
sättningar af finska nationaldikter, samt genom sina vackra bidrag
till Finsk tidskrift, har författaren här samlat sina lyriska utgjutelser,
i hvilka han visar sig vara i det hela en sångare af samma art som
von Qvanten, sant poetisk och med en afgjord musikalisk klang i
sin lyra. Men han skiljer sig från honom, oaktadt all likhet, genom
en bestämd egendomlighet, utan tvifvel en frukt af de öfversättnings
studier, han idkat, och som icke allenast närmat honom till hans eget
lands folkpoesi, hvilken för en finne bör utgöra den förnämsta källan
till föryngring, utan äfven bära spår af närmare bekantskap med och
formlån från tysk poesi samt från fransk och italiensk, hvilka senare
äfven lemnat mönster för vackra öfversättningsprof. Äfven hos Hertz
berg finner anmälaren mera själsfrändskap med den milde, musikaliskt
smältande, mjukt formande Topelius än med den kraftige, plastiskt
senfulle Runeberg, ehuru icke häller här ansatser till en direkt efter
likning af den store skalden saknas, nämligen i en för öfrigt vackert
formad hexametrisk ombildning af en episod ur Kalevala om den
unga sextonåriga flickan Aino, som hällre sprang i hafvet än gifte
sig med den gamle siaren Wäinämöinen. Skulle vi särskildt utpeka
någon dikt såsom framstående, så torde vi få nämna en herrlig om
skrifning af liknelsen om det stora bröllopet i himmelen ur Mattei
evangelium. Så väl den omslutande ramen som skildringen af de
fattiga och elända, hvilka kallas till bröllopsfesten, äro gjorda med
både känsla och kraft.
Ännu en sådan samling återstår, Dikter af Filip Tammelin. Under
lägsna de föregående, utmärka sig dessa dikter dock för eu lätt dik
tion och en lyftning, som vitnar om en lofvärd sträfvan mot något
högre hos författaren. Visserligen bära åtskilliga kväden öfver mera
allmänliga ämnen den prägel af kammarpoesi, som röjer sig i svaga
uttryck, i intetsägande egenskapsord och någon gång i rent af falska
föreställningar, beroende därpå, att hela bilden icke varit åskådad
med det andliga eller sinliga ögat, utan tänkt eller fantiserad in
abstraeto, såsom t. ex. i »Jungfru Mariæ sänghalm (Galium verum)», en
blomma, hvilkens skönhet och doft skildras på ett sätt, som icke öfver
ensstämmer med verkligheten, hvarefter på denna skildring bygges en
tillämpning, som blir osann, emedan den sväfvar i luften. Men så
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
