Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIBYLLINERNA OCH VÖLUSPÅ.
ningar en belysning, så vidt som de röra frågan om ett omedelbart
sammanhang mellan sibyllinerna och Völuspå.
Till. en början: huru förhåller det sig med blandningen af »helle
niska» och kristna element i sibyllinerna? Månne i dessa böcker före
ställningar, hemtade ur den helleniska polyteismen, spela en roll,
hvilken påminner om den, som de nordisk-polyteistiska föreställnin
garna innehafva i Völuspå? Dessa frågor skola här besvaras genom
en fullständig redogörelse för de »helleniska» beståndsdelar, som i
sibyllinerna förekomma, samt för den ställning, sibyllan intager till
dessa element. Vi hafva då att först yttra några ord om den för
sibyllinerna betecknande euhemerismen.
Redan i den antika tiden stod myternas uppkomst som en gåta
för de tänkande. Empedokles och Anaxagoras sågo i myterna beslöjade
fysikaliska läror; Aristoteles och stoikerna betraktade dem som mänsk
lighetens första, i sinliga föreställningar sig rörande försök att filosofera.
Epikuréerna ansågo dem dels för rena fabler, dels för historiska minnen,
som under tidernas lopp fått sagans form. Denna sistnämda åsigt fick
insteg hos mängden af bildade och skeptiske greker genom en skrift
af sicilianen Euhemerus, som lefde på Cassauders tid och vid hans
hof. I formen af en reseskildring ville denna skrift göra troligt, att
de helleniske gudarne varit berömde män, som lefvat i en aflägsen
forntid: konungar, hjältar och filosofer, som efter sin död blifvit firade
med minnesfester, af skalderna besjungna som öfvermänskliga väsen,
samt slutligen, sedan man förgätit deras historiska tillvaro, ansedda som
gudar och dyrkade som sådane. Resebeskrifningen visste omtala, hvar
desse gudar föddes, hvad de under lifstiden uträttade och hvar de
ligga begrafna. Till stöd för sina uppgifter meddelade hon inskrifter,
som författaren påstod sig hafva samlat under sina långväga färder.
Jämte dessa föregifna urkunder kunde hon i enskilda fall åberopa
verkliga lokala sägner, liknande den om Jupiters födelse på Kreta.
Den uppfattning af myterna, Euhemerus sökt göra gällande, bär
ännu hans namn och har intagit en betydande plats bland mytförkla
rande teorier ända intill vårt århundrade, ja häfdar ännu fast för
djupad och förfinad och inskränkt till ett mindre område ett rum
bland dessa. Den gröfre och naivare euhemerismen gjorde, för att
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
