- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1881 /
136

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VIKTOR RYDBERG.
emellertid något helt annat. Sedan nämligen den tyske författaren an
märkt, att sibyllinens skildring hvilar på gamla testamentets uppgifter,
framhåller han dock särskildt tvänne punkter, hvariden förra skiljer sig från
Genesis. Den ena är, att sibyllinen låter Koa utsläppa dufvan först
och korpen sedan, medan Genesis följer den motsatta ordningen. Den
andra är, att Noa, enligt sibyllinen, på Guds befallning hållit bot
predikningar för folket, för att, om möjligt, frälsa det från undergång
i floden, då däremot i Genesis ingenting formåles om sådana bot
predikningar. Därefter frågar sig Friedlieb, om sibyllinens författare
haft någon källa för denna sin senare uppgift, och han tror sig hafva
funnit denna källa i en judisk tradition, på hvilken antydes i Josephus
och i Talmud, och af hvilken spår förekomma såväl hos kyrkofadern
Theophilus i hans försök att förklara namnet Deukalion med ropet
devze xalsL etc, som ock i Petrus’ 2:dra bref, där Koa kallas en rätt
färdighetens härold. På de båda senare omständigheterna syfta de ui
Friedlieb anförda raderna h
Att hednaguden Keptunus (Poseidon) skulle hafva uppträdt och
medverkat med den ende Gud, Adonai Sabaoth, vid syndafloden är
ett oerhördt missförstånd, äfven det, i fråga om en skrift, fullt ut
så monoteistisk som bibeln och koranen, och om en episod, sådan
som den ifrågavarande flodskildringen, hvari <Gud själf framträder och
uppenbarar sig som den evige (v. 137 ff), hvari han besjunges som
den allvetande och allseende odödlige frälsaren (v. 52), den oför
gänglige, den allsmäktige skaparen (v. 158) o. s. v. Keptunus (Posei
don) nämnes alldeles icke i flodbeskrifningen. Men i Koas andra
predikan förekommer ett ställe (v. 187, 188), hvari han hotar det
ogudaktiga slägtet med att jordskakaren skall på en natt tillintet
göra människorna och deras städer. Förstörelsen skall, säger Koa,
komma från »jordens fördolda gömme» {nsvikfuor yairjg), d. v. s.
från de »djupens källor», som Genesis omtalar, från de jordens »inner
sta djup» och »den outtömliga afgrund», hvarifrån i den sibyllinska
flodskildringens fortgång vattenmassorna sägas framvältra. För ordetjord
skakaren begagnar Koa de pleonastiska epiteten oeioiy&cov elvooiyamg,
hvaraf det förra nytjas af Pindarus, det andra af Homerus och Hesi-
1 Hvad Theophilus Ad Autolycum 111 yttrar i ämnet är: »Då Noa förut
sade syndafloden för människorna, ropade han till dem: »Kommen hit! Gud kallar
eder till bättring». Utropet, skrifvet med våra bokstäfver, lyder: deute lialeh etc.,
och af detta dente Italei skulle enligt Theophilus’ mening namnet Deukalion ha
uppkommit.
128

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1881/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free