Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD Ätt "SPRÅKVETENSKAP"?
olika språk likna hvarandra icke blott till ljudet utan äfven till be
tydelsen, är ännu icke något bevis för deras identitet, ty i sådant
fall skulle någon lätt kunna taga sig före att bevisa bruket af bref
kuvert hos israeliterne, efter som hebreiskan har en radikal med all
deles samma konsonanter, kophar, som betyder hölja eller betäcka.
I första delen af Rudbecks Atlantica finnas långa, fullkomligt korrekt
uppstälda jämförelselistor mellan persiskan, grekiskan och de olika
germanspråken, men, när han tog hebreiskan till hjälp för att ådaga
lägga den fosterländska odlingens höga anor, veta vi alla, huru för
söket slog ut. Och hvarför? Emedan de förenämda språken alla
höra till samma stora familj, men det senare tillika med syriskan och
arabiskan bildar den i morfologiskt afseende väsentligt olika semitiska
gruppen. Man har förr i verlden mycket roat sig med sådana fri
handsderivationer och till exempel tvistat om, huru vida ordet amiral,
som i tyskan och engelskan skrifves admiral, härstammade från det
grekiska almyros, med aspiration, den som hör till hafvet, eller det
latinska admirabilis, hvarmed italienskans ammiraglio hade, som man
förmenade, en så slående öfverensstämmelse. Slutligen hittade någon
på, att det är ingen ting annat än det arabiska emir med artikel fram
för, som under moriska väldet inkommit i spanskan, liksom så många
andra ord af samma ursprung. Man måste nämligen fästa tillbörlig
uppmärksamhet icke blott på ljudlagarne, bland hvilka Grimms be
kanta Lautverschiebungsgesetz intager ett af de främsta rummen,
utan ock på rena sakförhållanden, som kunna tjäna till förklaring.
Ingen som i södra Europas konstgallerier betraktar ett Jupitershufvud
lärer väl däri finna något »jovialiskt», men betänker han astrologens
sätt att betrakta stjärnan Jupiter såsom en tillskyndare af alt godt
och trefligt, blir det genast klart, att den olympiska dundraren icke
hade något med saken att göra. A andra sidan kan man ofta nog
bevisa identiteten mellan två ord, som icke hafva en enda bokstaf
gemensam, såsom évéque och obispo, biskop, eller blott ett par, så
som »stall» och »tafla», båda af det latinska sto i förening med här
ledningsändelsen -bulum eller -bida. Däremot hafva alldeles lika
ljudande ord, till och med i ett och samma språk, himmelsvidt olika
härledningar, såsom i franskan le maire, af major, la mer af mare och
la mere af mater. Hvem som vill kan i vårt eget språk uppsöka
ytterligare exempel, och däraf måhända komma till den af prof.
Tegnér starkt uttalade öfvertygelsen, att det icke är minsta fara å färde
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
