Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTOR RYDBERG.
lige. Två ganger sex till talet skola stjärnornas hus begråta, att deras
gäster genomlöpa dem på sådant sätt. Tvillingarne skola underlåta sina
sedvanliga famntag och ropa urnan till källorna. Vågens skålar skola
hänga snedt, tilldess väduren under honom sätter sina krökta horn. Skor
pionens svans skall frambringa ljungeldar, och kräftan tvista med solen.
Jungfrun skall bestiga skyttens rygg och förmörka jungfrublomstren. Må
nens vagn skall förvirra djurkretsen, och plejaderna brista i gråt. Så
snart skall ingen af stjärnorna återvända till sitt kall; men Ariadne
bakom stängd dörr gömma sig i djupen. len glimt (i ett strålkast)
skola böljorna häfva sig, och fäders stoft få nytt lif. Vindarne skola
sammandrabba i ryslig vredesstorm och förorsaka dån bland stjärnorna.
Lucanus’ vitnesmål.
Lucamis var under medeltiden en af de mest kände och läste ro
merske författarne. Man afskref och kommenterade honom, förfalskade
honom också någon gång. Åtminstone misstänkes, att en viss prelat
har haft sitt finger med i Pharsalia I, 438 f. Boktryckerikonsten
var icke många år gammal, då (år 1469) en upplaga af hans dikt lem
nade pressen.
Man kunde således anse ganska sannolikt, att Galfrid känt Luca
nus, medan prof. Bugge själf medgifver det betänkliga i antagandet,
att han känt sibyllisten. Men här är mer än sannolikhet; här är viss
het. Lucanus sjöng vid ett tillfälle (Phars. 11, 572) om Cæsar:
Territa quæsitis ostendit terga Britannis.
Högligen uppbygd af detta romerska intyg om att den segerrike
Cæsar och hans veteraner förfärade vändt britannerna ryggen, har den
britiske Galfrid till sina fäders ära intagit denna vers i sin historia
(IV, 9). Han gör det icke utan att anföra källan. Han säger: hine ad
illorurn (Britannorum) laudem cecinit Lucanus.
Det är således icke en gissning, att Galfrid känt vår romerske
skald, utan det är fullkomligt säkert och därtill säkert, att han un
der författandet af sin historia haft honom godt i minnet.
Sedan detta är afgjordt, kommer nästa fråga: har vår abbot haft
den järteckenrike Lucanus godt i minnet äfven i det speciela fallet,
då han nedskref sin järteckenrika Merlinprofetia?
Pharsalia är, som nämdt, uppfyld af förebud och under. Rysliga
syner förskräcka Rom och dess omnäjd, då Cæsar går öfver Rubicon.
Hemska varsel bebåda och inleda slaget vid Pharsalus. I Rom bölja
386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
