Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrift. 1881. 35
NORUISK RETSENCYKLOPEDI.
praxis», och han har därför undvikit »theoretiske udviklinger og vidt
løftigere argumentationer». Framställningen är klar och måttfull; den
lemnar en god jämförande öfversigt af hit hörande rättsgrundsatser i
alla tre länderna, och literaturen synes vara med omsorg begagnad.
Framställningen af processrätten är verkstäld af flere händer.
Den dansk-norska rätten är behandlad för sig, i andra häftet, af herr
Ipsen, den svenska, i det tredje häftet af herrar Broomé, Bergstrand
och Assarsson. Denna splittring har här kanske varit nödvändig, då
olikheterna mellan den dansk-norska och den svenska processrätten
varit alt för stora för att raedgifva en gemensam behandling. De
ofvan antydda olägenheterna af arbetsfördelningen hafva emellertid
härigenom kommit att tydligt framträda. Man märker icke blott en
viss olikhet i behandlingssättet, som gör att man icke alltid finner de
parallelställen man söker, utan ock en skiljaktig teoretisk uppfattning
i åtskilliga stycken, där en sådan olikhet icke betingas af de gifna
rättsgrundsatserna. Genom denna fördelning, som gjort de särskilda
afdelningarna till fristående bearbetningar, den ena af den dansk-norska,
den andra af den svenska rätten, har man dessutom helt och hållet
gått miste om den jämförande öfversigt af de nordiska ländernas rätte
gångsordningar, hvilken väl borde med arbetet afses, och hvilken sär
skildt på detta område skulle hafva varit af intresse, då här i all syn
nerhet en likartad utveckling synes vara eftersträfvansvärd. Detta må
dock icke hindra oss att med tacksamhet mottaga, hvad vi fått, och att
erkänna de förtjänster, författarne till de olika afdelningarne inlagt.
Hrr Ipsens och Bergstrands uppgift har varit jämförelsevis lätt; den
förre har haft till sitt förfogande Nellemanns, Schweigaards och Lar
sens förträffliga förarbeten, och den senare har för den afdelning, han
behandlat, kunnat stödja sig på en helt ny, fullständig lagstiftning.
Hrr Broomé och Assarsson hafva icke kunnat begagna ett dylikt ma
terial; 1734 års lag är långt ifrån fullständig, och den svenska all
männa processrätten har hittills icke varit på ett tillfredsställande sätt
vetenskapligt behandlad. Under sådana omständigheter är det natur
ligt, att i en och annan punkt olika åsigter kunna yppas, och att icke
alt som meddelas kan anses vara »indubitati iuris». För en gransk
ning af arbetets detaljer är här icke platsen; af större intresse är att
söka uppvisa de karakteristiska likheterna och skiljaktigheterna i de
skandinaviska ländernas processväsen, sådana dessa i den föreliggande
framställningen visa sig. En sådan kortfattad jämförelse må därför
här finna plats. Den kan naturligtvis omfatta endast rättegångsord
ningens allmänna drag.
Betrakta vi först domstolsorganisationm, finna vi, att denna i alla tre
länderna hvilar på tre instanser. I Sverige kunna målen snart sagdt utan
undantag genomgå dessa, men i Danmark och Norge gå de saker, som
upptagas af underdomstolarna, i hufvudstäderna omedelbart till Höjeste
511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
