Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK KETSENCYKI.OPEBI.
ret. Pivad angår lekmäns deltagande i rättskipningen, är detta längst
utsträckt i Sverge, där på landet »nämden» med häradshöfdingen dö
mer samt till och med, om den är enig, kan öfverrösta honom. I
Danmark och Norge har denna kvarlefva från en äldre rättsorganisa
tion nedsjunkit till de tingsvitnen, hvilka öfvervara förhandlingarna
och blott hafva till uppgift att bestyrka protokollets riktighet; endast
i vissa undantagsfall intaga lekmännen en annan ställning. Kollegialt
inrättade domstolar finnas blott i städerna, i Danmark och Norge en
dast i hufvudstäderna, men i Sverige i alla. Där består kollegiet icke
uteslutande af jurister; i många städer äro rådmännen hvad man i
Norge och Danmark kallar »meddomsmän» (Schöfien). Domstolarna i
städerna sammanträda i alla tre länderna en gång i veckan; i Dan
mark är detta fallet äfven på landet, men i de öfriga bägge länderna
äro landtdomstolarnas ordinarie sammanträden icke lika täta. I Norge
hålles dels ting två eller tre gånger om året i mindre kretsar, s. k.
tingslag, dels sammanträden gemensamt för flere, till en jurisdiktion
hörande tingskretsar högst en gång i månaden; i Sverige sammanträder
häradsrätten blott tre gånger om året, där icke den nya tingsordningen
af 1872 kunnat genomföras, i hvilket fall sammanträdena äro tio om
året i hela domsagan. I Danmark och Norge finnas särskilda »baga
telldomstolar», likasom äfven vid de vanliga domstolarna ett enklare
förfarande i vissa mindre mål iakttages; i Sverige är formen för
behandlingen af alla mål densamma. Egendomliga för Danmark och
Norge äro också de s. k. Forligskommissionerne. I likhet med den
franska rätten föreskrifver nämligen den dansk-norska, att inga tviste
mål få vid domstol upptagas utan att förlikning blifvit sökt inför
dessa förtroendemän; i Sverige hafva väl på enskild väg dylika för
likningsnärader här och där inrättats, men något tvång att söka förlik
ning finnes icke. Slutligen anmärka vi, att Danmark sedan tjugu år
tillbaka eger en särskild »Sø og Handelsret», på särskildt sätt samman
satt och med ett enkelt och snabt förfarande; i Sverige och Norge
finnes ingen motsvarande inrättning, ehuru frågan äfven där mer än
en gång varit på tal, och just i dessa dagar ett förslag om upprättande
af en handelsdomstol i Kristiania blifvit på enskild väg framlagdt.
Hvad själfva förfarandet angår, visar sig helt naturligt en viss
olikhet mellan tvistemål och brottmål, ehuru icke så väsentlig som i
länder med nyare lagstiftning. Skilnaden mellan civil och kriminal
process har skarpare framträdt först efter det processlagarna utkommo;
hvarken k. Kristian IV:s lagar eller 1734 års lag behandla dem sär
skildt. Olikheten är ock vida större i Danmark och Norge än i Sverige.
Civilprocessen har i de förstnämda länderna utvecklat sig på ett annat
sätt än i broderlandet i följd af den betydelse, advokaturen där er
hållit. I Sverige kan nästan hvem som hälst uppträda som rätte
gångsombud; juridiskt bildade sakförare finnas väl, men hafva ingen
512
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
