Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIUS CENTERVALL.
rede en vigtig historisk sandhed, som videnskaben halvtandet hun
drede år efter Rudbecks tid endnu ikke havde erkjendt». Därefter
visas, hurusom många Fröjas tillnamn kunna förklaras såsom genom
»folketymologi» eller öfversättning uppkomna ur latinska binamn till
Venus. Äfven från andra antika gudomligheter har hon lånat drag.
Så kör hon med två kattor, liksom Kyhele med två lejon. Då lejon ej
funnos i norden, sattes i stället för dem kattor. Analogier för ett sådant
utbyte saknas ej. I Trojumannasagan har Herkules ett vargskinn i stället
för en lejonhud, och i en engelsk dikt går djäfvulen icke omkring som
ett rytande lejon, utan han brummar som en björnunge. 1
Sedan docenten Wimmer (från Köbenhavn, välbekant för forskare
i nordiska språk) framstält några välvilliga anmärkningar, men förklarat
sig ej kunna gå så långt i härledningsteorien som Bugge, framdrog den
senare ett särdeles roligt exempel på, huru litet noga de gamle nord
borna voro att taga reda på den riktiga betydelsen af de namn, som
de hörde i västern. Titus Livius, allas vår vän från ungdomen, får hos
en isländare hålla till godo med att heta Teit den afundsjuke; man har
nämligen läst eller hört Livius som lividus, »som betyder gulblå af
misundelse.»
Innan vi lemna det nordiska språkfältets behandling vid mötet, må
ste vi nämna professor Esaias Tegnérs glänsande föredrag om »Elliptiska
ord» 2, som, ursprungligen anmäldt för den moderna sektionen, på allmän
begäran öfverflyttades till den tredje allmänna sammankomsten. Ehuru
rörande sig på hela det indoeuropeiska och det semitiska språkområdet,
tog det särskildt hänsyn till svenskan. Vi hoppas att det liffulla, skarpt
pointerade föredraget snart blir synligt i tryck. Om arten af detsamma
kan emellertid den som känner det arbete af professor Tegnér, hvars
titel vi vid början af vårt referat anförde, göra sig en föreställning.
I sektionen för nyare språk, hvars ordförande var professor Tegnér,
höllos föredrag af akademiadjunkten Geijer (Upsala) om »Franska versens
förhållande till den latinska»; af lektor Wulfe (Lund) om »Accenten i
franska»; af docenten Erdmann (Upsala) om »Pronomina i engelskan».
Samtliga dessa föredrag berömdes såsom grundliga och intressanta.
Den klassiska sektionen, där ordet fördes af lektorn, docenten Knös
(Upsala), sysselsatte sig märkligt nog icke med något rent lingvistiskt
1 Professor Bugges föredrag är fullständigt aftryckt i Aftenbladet n:o 187 och
188 samt Morgenbladet n:o 224.
2 Förkortade ord såsom Iwmblått, i stället för kornblommcblått, kilo för Mlogram
m. m.
564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
