Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ANDRA NORDISKA FILOLOGMÖTET 1 KRISTIANIA.
spörsmål, oaktadt den bland sig räknade flera vetenskapsmän, som med
stor berömmelse behandlat dithörande frågor. Föredragen voro: af
professor SchjØTT (Kristiania) »om det Pseudo-Xenophontiske skrift
lAd-rjvauov uoltrsla», som han ansåg vara en berättelse afgifven af en
i Athen anstäld diplomatisk agent; af professor Lyng (Kristiania) »om
Euripides och Seneca som trin i tragediens udviklingshistorie», vit
nande om en särdeles stor beläsenhet äfven i modern literatur; af den
som skrifver detta »Om den romerska senatens sammansättning»; han
sökte att häfda och stödja Louvainprofessorn P
. Willems åsigt, att pa
tricierna ända till omkr. 400 år e. Kr. voro i uteslutande besittning af
rätten att blifva senatorer. I diskussionen på denna sektion var det
helt naturligt Madvig, som gjorde »les frais de la conversation». På
den tredje mötesdagcns allmänna sammankomst höll professor Ussing
(Köbenhavn) ett af planer illustreradt föredrag om »Udgravningerne i
Olympia och Pergamum», som oaktadt sin högst eleganta, finskurna form
dock tröttade genom sin längd, hvilket var så mycket mera skada, som
dessa storartade på konstfynd rika gräfningar äro högst litet kända hos oss.
Den pedagogiska sektionen, hvars berättigande vid ett filologmöte
i Norge och Danmark torde kunna försvaras därmed att ej några allmänna
läraremöten i dessa land kommit till stånd, visade särdeles stor lifaktig
het, ehuru diskussionen endast gälde en enda fråga, den om införandet
af en obligatorisk kurs i pedagogik. Som bekant stadgar Loven den 3die
mai 1871 § 11, att teoretisk lärarexamen skall afläggas vid universi
tetet och skall antingen vara språkligt-historisk eller matematisk-natur
vetenskaplig. I § 2 föreskrifves: »Ved den sproglig-historiske lærer
examen skal kandidaten underkaste sig pröve i to af fölgende fag
grupper: I. Klassisk Filologi; 11. Modersmålet med Oldnorsk (hvad vi
kalla Isländska) og Tydsk; 111. Historie og Geografi; IV. Fransk og
Engelsk. Ved den mathematisk-naturvidenskabelige lærerexamen skal
kandidaten underkaste sig pröve i to af fölgende faggrupper: I. Ma
thematik og Astronomi; 11. Fysik og Kemi; 111. Naturhistorie og Geo
grafi; IV. enten a) Modersmålet med Oldnorsk og Tydsk, eller b)
Fransk og Engelsk». Denna i flera hänseenden betänkliga splittring sam
manhänger åter med den starka skilnad mellan den klassiska och den
reala linien inom skolan, som gjordes genom Loven den 17 juni 1869.
I »latingymnasiet» förekommer nämligen ej en enda naturvetenskap,
och af de två där lästa moderna språken, franska och engelska, är det
Jfx- Reglementet af den 15 juli 1872 och Kongl. Resolutionen den 2 dec. 1876.
565
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
