Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till utgifvaren af Nordisk tidskrift.
I det föredrag, hvarmed hr geheimerådet Madvig öppnade det Andra
Nordiska Mötet af filologer och skolman i Kristiania den 10 augusti detta
år, och som finnes infördt i sjätte häftet af Eder tidskrift för 1881, säges
att det är vår uppsats »Hvad är språkvetenskap?» införd i föregående tredje
häftet, som närmast föranledt mötets fräjdade ordförande att till behandling
upptaga samma fråga, emedan han icke funnit den vara af oss på ett fullt
klart och uttömmande sätt besvarad, och emedan däri finnes något, som synes
missvisande genom ensidigt framhållande af språkforskningens komparativa
sida och vissa, den stora allmänheten tilltalande lösryckta resultat af den
samma. I anledning häraf ber författaren om benäget rum i kommande häfte
för följande rader.
Vi erkänna villigt omdömets befogenhet, så vida det gäller ett med ve
tenskaplig följdriktighet och fullständighet afgifvet svar pä en i samma syft
ning framstäld uppgift. Sådant har emellertid långt ifrån varit vårt anspråk
eller vårt syftemål. Vi valde öfverskriften endast för att i största möjliga
korthet antyda meningen med den följande framställningen, hvilken närmast
afsåg att fästa den större allmänhetens uppmärksamhet på ett par då nyss
utkomna arbeten af framstående värde och söka intressera den samma för
deras innehåll. Det har alltid förekommit oss, att språket och dess företeelser
kunde och borde utgöra ett rikt och tacksamt fält för iakttagelse och efter
tanke inom en större krets af bildningssökande människor än de egentliga
filologernas, och det syntes oss då naturligt, att intet var bättre egnadt att
leda deras tanke i denna riktning än en hänvisning på hvad särskildt den
jämförande sidan af språkforskningen redan uträttat och vidare söker uträtta.
Yi erkände oförbehållsamt, att en uttömmande behandling af det rika ämnet
icke låg inom vår afsigt, då vi yttrade att vi »sett något af hvad språkveten
skapen har att säga oss, och därmed måste vi för tillfiiliet låta oss nöja»; vi
kunde lika oförbehållsamt tillägga, att vi aldrig ansett den ligga inom vår
befogenhet.
Ett rent personligt skäl till valet af sitt ämne säger sig mötets ordfö
rande hafva funnit i det sätt, hvarpå öfverensstäramelsen i uppfattning af
språkets lif och väsen mellan honom och Whitney blifvit i Sverige anmärkt,
och hvilket synes honom gifva rum för någon förmodan, att hans eget åskåd
ningssätt kunde vara ett lån från den nordamerikanske filologen. Vi veta
icke, hvarest eller af hvem det åsyftade yttrandet är fäldt, men vi äro nästan
vissa att, huru sväfvande och mindre väl öfvervägdt uttrycket må hafva fallit
sig, meningen aldrig kan hafva varit sådan. Det är sant, att de skrifter, hvari
Madvig företrädesvis nedlagt sina åsigter om språkets begynnelse och natur,
tyvärr i vårt fädernesland äro ytterst svårtillgängliga och följaktligen långt
ifrån så kända, som de borde vara; men för en hvar, som något befattat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
