Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUNGGREN, SVENSKA VITTERHBTENS HÄFDEII.
och dunkelt låta spridda ackorder höra sig till det tema, hvilket inom
kort skulle blifva det genomgående inom den svenska sången, äfven
om det utvecklade sig i en mångfald af variationer. Det redan altfor
strängt anlitade utrymmet nekar mig att ingå på skildringen af den
tid, under hvilken Wallins, Geijers, Lings, Tegnérs och nyromantikernas
lärospån falla, och visa upp huru de så småningom arbetade sig fram
till den nyare tidens ståndpunkt. Om jag någon gång sättes i tillfälle
att yttra mig om fortsättningen af prof. Ljunggrens arbete skall det
blifva mig en kär plikt att godtgöra denna brist. Jag kan dock icke
undgå att påpeka den mängd af nya fakta förf. lemnat till Lings
biografi, genom hvilka han fullkomligt skingrat det legendariska skim
mer som hittills hvilat öfver skaldens ungdomsår, och detta i så ny
ligen utkomna arbeten som Hjärues Götiska skolan.
Innan jag afslutar denna uppsats, vill jag dock påpeka några
smärre oegentligheter jag trott mig hafva upptäckt. Tyvärr är prof.
Ljunggrens arbete af den beskaffenheten, att man i detta afseendc
har svårt att förvärfva sig några kritiska sporrar. Sid. 5 omnämner
förf. den så mycket spridda visan »Fyllom våra glas och låtora oss
skratta», samt opponerar sig racd rätta mot att tillskrifva Järta för
fattarskapet. Skälet torde dock numera ej vara så säkert, äfven om
resultatet af andra orsaker står fast. Den af prof. Ljunggren citerade
strofen afser väl snarare den år 1800 landsforviste Du Puy, och detta
blir nästan visshet, om visan, såsom Fryxell i sitt posthuraa arbete på
står, sjungits på en melodi ur Lilla Matrosen. Som bekant var det
på grund af sitt uppträdande i detta stycke (uppfördt första gången
1799), som Du Puy ådrog sig sitt straff. På Thorild kan strofen väl
näppeligen hafva afseende. På sid. 12 nämner förf., att andra upp
lagan af Järtas skrift Några tankar etc. konfiskerats. Som det vill
synas af Forssells inledning till Järtas skrifter (s. VIII), var det dock
endast de återstående 300 exemplaren af första upplagan. Sid. 100
uppgifves ännu Armfelt såsom författaren till Tillfälle gör tjäfven, men
på grund af hvad som härom framkommit efter utgifvandet af första
häftet, hade väl en rättelse eller åtminstone modifikation häraf bort
intagas i slutet af delen. Att Hallman icke varit så obekant med den
franska literaturen som Bottiger antager, hoppas jag i den närmaste
framtiden få tillfälle att uppvisa. På sid. 448 omtalas Walter Scotts
drama Hans Aspen. Titeln måste bero på någon felläsning, ty styc
ket heter The House of Aspen. Uppgiften sid. 580, att sällskapet W.
W. upplösts 1806, torde väl efter Hjärnes utredning (utkommen efter
prof. Ljunggrens arbete) vara åtminstone oviss. Ett mindre exakt
påstående sid. 585 har t. o. m. ansetts så vigtigt, att det framkallat
en skriftväxling mellan tvännc författare (i Nya skolan bedömd i nu
tidens p>ress och Ny svensk tidskrift). »I ett bref berättade Hammar
sköld», säger prof. Ljunggren, »att inom sällskapet W. W. funnos
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
