Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLEMMING, SVENSKA MEDELTIDSDIKTER OCH RIM.
gade direkt tillrättavisa. Och föreskrifterna för hvars och ens, öfver
hets så väl som undersåters, handhafvande af sitt kall belyser denne
babyloniske mästare genom talrika exempel ur den romerska och grekiska
historien! Naturligtvis äro ofta både namn och fakta mycket vanstälda.
Konungen skall öfva misskund, vara sann, rättvis och ordhållig.
Drottningen ställes såsom representant för kvinnan i allmänhet, och
hvad af henne fordras äro allmänt kvinliga dygder. Löparne ställ
företräda domarne. Löparen på svart ruta är domare i lifssaker, den
på hvit i egotvister. Båda skola »dikta rätt och sätta lag med konungs
råd och hans behag.» Dåliga rådsherrar hafva i Sverige vållat landets
och konungens fördärf. Hästarne kallas riddare. De böra ej, såsom
nu sker, vekligt uppfostras. En riddare skall vara dygdig, beredd till
strid mot Guds fiender, vara trogen mot öfverordnade och likar, gif
raild, tapper och ädelmodig. Han skall skydda menigheten och ej,
som han nu gör, plundra den, i det han drar fram med hundratals
följeslagare och roffar, hvad han kommer öfver. Tornen äro konun
gens ställföreträdare, rnarsk och drotset, och böra därför ock ega
konungens egenskaper; men nu anse de svek, löftesbrott och rån för
dygder. De skola vara tålmodiga, ej straffa i vrede, samt mera fika
efter ära än efter gods. Bönderna, efter plattyskan kallade fiunor,
ha olika funktioner. Det högra tornet, som »alltid skall genom landet
vanka, spisning och kost till konungen sanka», har framför sig en
åkersman. Denne skall bruka jorden och lemna det bästa af dess
afkastning till tionde. Han bör vara arbetsam och ej blicka med af
und på grannens tegar, om dessa bära bättre skörd än hans egna.
Ämbetsmannen tyckes vara bonden framför vänstra tornet, handt
verkaren och sjömannen bönderna framför hästarne. Löparne, d. ä.
domarne, hafva framför sig skrifvare, hvilka böra utan förvrängning
skrifva, hvad domaren säger. De båda mellersta bönderna äro köpmän
och växlare, som framför alt böra akta sig för girighet.
Här slutar den svenska uppteckningen, medan originalet fortsät
ter mer än en half gång till så långt. Dikten har således från att
O O O
vara ämnad till lärdom åt en konung svält ut till att bli äfven en
lärdom för hans folk. »Särskild uppmärksamhet förtjänar i svenska texten
den utmärkt realistiska visan, v. 643 —732, som är fullkomligt original»,
och som helt visst kan betecknas såsom det bästa stycket i hela dikten.
N:r 5, 2003 rader, gifver oss Historia saneti Olai, helige Olofs
saga. Att närmare ingå på den torde ej vara lämpligt, då den, såsom
utg. påpekar, blott är ett mycket knapphändigt och dåligt sammandrag
af Snorre Sturlasons Saga Olafs ens helga, förmodligen gjordt under
Karl Knutssons regering efter handskrifter, som hemfördes på hans
resa från kröningen i Norge 1449.
N:r 6, 46 rader, Julens och fastans träta, »tillhör förmodligen med
let af 1400-talet och möjligen äfven dramatikens område, då den lilla
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
