Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRMÄN ELLER DANSKAR I NORMANDIE?
Hers-löf, och hvars tyska motsvarighet möter i Eis-leben och andra
thiiringiska ortnamn. Skåne har titom många andra hithörande namn
särskildt 30 på detta sätt bildade socken-namn. Till England och Nor
mandie har, så vidt kändt är, intet namn af denna form kommit, ett
förhållande, som vore obegripligt, om den i hemlandet så spridda namn
formen ej redan vid utvandringstiden nått det försteningens skede, som
förr eller senare inträder för hvarje namnform.
Det har naturligtvis ett ganska stort värde för Nordens odlings
historia, att vi på detta sätt genom vikingatidens nybyggen vinna en
kronologisk gräns, hitom hvilken icke vissa slag af namn kunna vara
bildade. Om den här framstälda förklaringen är riktig och jag
hoppas att den skall erkännas vara det veta vi t. ex. att i allmän
het hvarje plats i Danmark och Skåne, som har ett namn på -stad eller -löf,
varit odlad och bebygd sedan mer än 1000 år. Naturligtvis bortses frän
nybildningar som Kristianstad, där stad har sin moderna betydelse.
Liknande slutsatser kunna för öfrigt dragas ej blott rörande våra
förfäders jord, utan äfven i fråga om deras himmel. Mytologiska platser
som Trudheim, Trymheim funnos till för dem, redan innan någon
sagoberättare bosatt sig på Island.
Vid framhållandet af de olikheter, som råda mellan Sydskandi
naviens och de engelsk-normandiska koloniernas namnbildning, bör
vidare nämnas, att de senare alldeles sakna den i vissa trakter af Skåne
och Danmark mycket vanliga ändeisen -röd, motsvarande de nordligare
landskapens -red, -ryd, -rud och Harztraktens -rode ( Wernigerode o. s. v.).
Den förklaring, som här torde böra antagas, är alldeles motsatt den
som gjorts gällande för -stad och -löf: namnen på -ryd tillhöra ej en
äldre utan en yngre period än vikingatågens. I Skåne är det endast helt
få socknar som hafva namn på -röd, och af dem ligger näppeligen någon i
de bygder som varit lättast öppna för odling; särskildt saknas de därför
i landskapets sydvästra delar. Dessa namn föra oss, som själfva ordet
-röd antyder, till obruten bygd, där rödjningar äro nödiga för nybyggaren.
Konung Valdemars Jordebok har blott 7 orter på -röd, af hvilka 4 i Hal
land. Afven uppåt Sverige tillhöra dessa namn, såsom P
. v. Möller
visat, en jämförelsevis ganska sen kultur1 .
I sina statistiska tabeller öfver de i England vanligaste 64 namn
sluten nämner Browne följande 11 såsom varande skandinaviska: -toft,
P. v. Möller. Strödda utkast till Sve?iska Jordbrukets historia, 1881—3, sid. 14 ff.
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
