Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. AF GEIJERSTAM OCH JONAS LIE.
månerna, som i främsta rummet tränga sig på hennes uppmärksamhet,
och vi tro, att såväl natur och sundhet som brist på tankens öfning och
rörlighet fria henne från att, åtminstone alt för snart, råka in i de före
ställningar, som -Geijerstam antyder. Eller är det hans afsigt att fram
ställa Elin såsom egande redan tidigt en synnerligt grumlig och oren
fantasi? Frågan är af vigt, ty i sådant fäll förlorar hela berättelsen högst
väsentligt af den allmängiltighet, som mer än något annat kunde gifvit
henne ett högre värde. Ar Elin både genom anlag och fostran predesti
nerad till det slut, hon skall nå, då mister skildringen af de omständig
heter, som föra henne dit, det väsentliga af sitt intresse för läsaren.
Hvilar Elins mörka öde på naturbestämdhet eller frihet?
Hr Geijerstam ,har icke omgifvit Elin med några exceptionelt svåra
förhållanden. Tvärtom. Hon kommer från modershemmet till ett hus,
som skänker henne mer omhuldan, än en fattig tjänsteflicka gemenligen
möter i lifvet. Den atmosfer, som omgifver henne, inrymmer emellertid
en blandning af menlöshet och våda, och under tidens lopp utsätter hon
sig alt djärfvare för de farliga lockelser, som vinka från fjärran, på samma
gång som skenbart lätthandterliga frestare och frestelser från närmaste håll
tränga sig inpå henne. Småningom kommer en makt med i spelet,
som hon tror vara kärlek, och som förer henne i förderfvet.
Teckningens yttre konturer äro säkert mycket väl träffade. Hvarje
scen under den gradvisa fortgången från oöfverlagd, berusande ungdoms
yra till sorg och ånger, från den första aningen om förförarens trolöshet,
till den fulla vissheten om att vara ett utstött, obarmhertigt behandladt
offer, är skarpt och klart målad, och vi hålla hr Geijerstam räkning
för, att han härunder dels utan skonsmål gifvit oss bilden af bedra
garen i dennes fräcka verklighet och dels dock äfven, så pass som
han det gjort, dämpat sitt naturalistiska intresse att rifva mycket djupt i
de stygga fenomenen.
Dock trots träffsäkerheten i detaljerna reser sig vid denna be
rättelse en sida för sida alt mer växande otillfredsställelse. Författa
ren har mer än eljest tillgripit de rörande dragen af sitt stoff, han har,
utan någon falsk idealisering, inlagt en verklig skönhet i teckningen först
af den arma flickans innerliga kärlek till den hederlöse man, som kastats
i hennes väg, och sedan af hennes uppriktiga nit att för sitt barns skull
upprätta sig eller åtminstone bevara sig för vidare fall; han har vidare
och med än känsligare hand fullföljt den kvalfulla gången af detta barns
tidigaste öden, huru fadern med kallt blod för en summa penningar fri
köper sig från sina naturligaste plikter, medan modern, med all sin yt
lighet i öfrigt, alt ömmare och ömmare offrar sig för den förskjutna,
vanmäktiga varelsen; men trots alla dessa rörande enskildheter, ja kanske
i ökad grad till följd af dem, frågar man sig dock alt mer oundvikligt:
Hvad vill författaren med denna Elin? Tillräknar han henne ansvaret
för hvad som med henne skett och sker, eller gör han det icke? Ar
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
