Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR.
namn med såsom faktorer i räkningen, utan först sedan jag på annan
väg vunnit ett resultat, tillämpat slutsatserna också på detta område.
Jag öfvergår nu till en granskning af enskildheterna i hr Vibes
framställning, hvarvid jag med hänsyn till tidskriftens utrymme måste
fatta mig mera knapphändigt än jag skulle önskat.
Namn på -bäck äro hos Munch, äfven då de mindre gårdsnamnen
medräknas, ytterst sällsynta. Utom 11, som finnas samlade i Oslo syssel
och Vestfold, anföras från hela det öfriga Norge endast 5 exempel.
Och hur litet förtroende man bör skänka dylika sporadiska fall, visar
sig, då det enda Trondhjemska bäck-namn, som O. Rygh omtalar i sina
Oplysninger til Trondhjernske gårdnavne (1883) nämligen Sælbækken, i
äldre tider finnes heta Skeldbrekka. Från det lilla Normandie uppräknar
Joret ända till öfver 40 bec-namn. Huru stämmer detta öfverens med
antagandet att de komma från Norge?
Äfven om alla de 100 ä 150 ortnamn på -bæk, som enligt hr Vibe
numera finnas i Norge, verkligen vore gamla, skulle man dock ej lämp
ligen från dem kunna förklara Normandiets motsvarande namn. Hr
Vibes egen redogörelse visar nämligen, att de väsentligen äro spridda
i trakter af Norge, från hvilka helt säkert Eolf icke fört någon
vikingaskara till Normandie: de tillhöra hufvudsakligen landets inre
delar, Hedemarken, Toten o. s. v.; på västlandet saknas de nästan all
deles. Om skälet till denna saknad är det af hr Vibe angifna att
bäckar här äro så vanliga, att just ingen fäster sig vid dem det gör
naturligtvis ingenting till saken. Blott som en anmärkning i förbi
gående må det påpekas, att ej häller -å och -elv på västlandet äro
brukliga i namn på boningsplatser.
Skälet, hvarför jag anser det normandiska -bec vara af nordisk och
ej af lågtysk härkomst, har jag redan i min föregående uppsats an
gifvit: det är särskildt ordets maskulina genus. När motsvarande
lågtyska namn förfranskas, skrifvas de -becque.
Namnen på -dal har jag omtalat endast för att gendrifva inkastet
att de snarare skulle peka mot Norge än mot Danmark såsom nor
mandernas hemland. Hr Vibe gifver mig rätt häri, och med berömvärd
opartiskhet styrker han till och med ytterligare min bevisning genom
uppgiften att dylika namn äfven på Jutland äro vanliga.
Af sammansatta namn på -lund, motsvarande Normandiets Etalondes,
fordom Stenelunda, känner hr Vibe från hela det nuvarande Norge endast
»et snes». Han finner emellertid en anmärkningsvärd öfverensstämmelse
656
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
