Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTERLIGARE OM DE NORDISKA ORTNAMNEN I NORMANDIE.
mellan Norges och Normandiets lund-namn däri, att båda föredraga
den osammansatta formen. Huru litet emellertid denna öfverens
stämmelse betyder, inser man, då det visar sig vara en allmän regel
för normanderna att gärna använda de osammansatta nordiska namn
formerna. Många exempel härpå kunna ses hos Joret under dal, holm,
torp, by, bäck, toft, tvet m. fl.
Ett »vold på sandsynligheden» menar hr Vibe det vara, då jag
förklarar det normandiska -hou (förut -hol) ur det nordiska holm hällre
än ur det norska håll. Tvärtom synes det mig vara ett våld på
sannolikheten, om ett ord, som faktiskt har samma betydelser som
holme, och som fonetiskt låter förena sig därmed, i stället hänföres
till ett ord som blott betyder »kulle» och aldrig »holme». Hvad för
lusten af -m beträffar, hänvisar jag till hvad jag sagt i min förra
artikel; hr Vibe tyckes hafva förbisett det. Jag tillägger endast en notis
från Joret, som jag själf förbisett, att Quettehou i själfva verket tidigare
finnes skrifvet som Katehulmus. Härledningen från holm är väl altså
ej tvifvelaktig.
Med vätta bestrider hr Vibe från synpunkten af nuvarande för
hållanden min uppgift, att namnen på -tvet ej sträcka sig längre norrut
än till Bergens-trakten. Min uppgiftaf såg emellertid icke den nuvarande
tiden, ehuru jag oförsigtigt uttryckt mig som om detta vore meningen;
den gälde det medeltida Norge och är grundad på gårdnamnsförteck
ningarna hos Munch. Enligt dessa finnas de flesta namnen på -tvet i Gröna
fylke, där de uppgå till 35, därnäst kommer detta fylkes grannland åt
väster, Hördafylke, med 21; i Rygjafylke träffas blott 4, i Egdafylke 3.
Kring Kristianiafjorden växa siffrorna åter: Vestfold har 7, Oslo syssel
12, Borgesyssel 10. Utom ännu ett från Raumafylke omtalar Munch,
så vidt jag ser, intet för hela det öfriga Norge. 1 Efter hr Vibes
uppgifter förekomma detta slags namn däremot nu ända upp till Dovre
och Söndmöre; de finnas enligt honom i Norge till ett antal af 500.
Om man sammanställer denna, såsom man ser, ganska betydliga ut
vidgning af fø«i-namnens område och antal med det faktum, att under
den senare medeltiden blott en enda ort med namn på -tvet var så
ansenlig, att den kunde bereda sig en plats i Munchs register, ledes
man med en viss sannolikhet till den slutsatsen, att dessa namns stora
spridning, tillhör ett temligen sent skede i Norges namnhistoria. Och
1 Här och i det följande angifvas siffrorna med reservation för möjlig miss
räkning; tiden har ej medgifvit kontrollering.
657
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
