Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Esaias Tegnér.
sannolikheten växer än mer, då de befinnas vara alldeles okända på
Island. 1
I Danmark äro namnen på -tvet enligt hr Vibes beräkning visser
ligen mycket mindre talrika än i Norge, men till gengäld äro de spridda
öfver hela området, från Skåne till Slesvig. De kunna också med stor
säkerhet påstås räkna mycket gamla anor. Rätt många af namnen bäras
af socknar. Ordet toet i appellativ mening är också längesedan utdödt.
De hebridiska namnen med tuath: Loch ä Tuath, Brogair ä Tuath
o. s. v., som hr Vibe, visserligen med någon tvekan, vill härleda från
vårt tvet, innehålla otvifvelaktigt det vanliga gaeliska ordet för »norr»
(Loch ä tuath »norrsjön»), och de kunna i alla händelser ej gälla som
nordiska sammansättningar.
Då jag omtalat -bö såsom den norska formen i motsats mot dan
skarnas -by, påminner hr Vibe om att denna framställning i så måtto är
felaktig, som äfven i Norge formen -by eger ett stort område. Anmärk
ningen, hvars riktighet jag erkänner, är likväl utan betydelse för själfva
sakfrågan. Efter de uppgifter, hr Vibe lemnar om den nutida utbredningen
af formerna -by och -bö i Norge, stämmer denna ganska nära öfverens med
de gränser, som hvardera formen enligt Munch måste hafva egt redan
under medeltiden. Det befinnes sålunda, att formen -bö från gammalt
är herskande hela kustområdet utefter, från Rolfs hemland Mörebyg
derna ända till Viken. Sammansatta namn med detta element äro
visserligen här ytterst fåtaliga, men de hafva alla formen -bö (-bær).
Formen -by åter har sitt gamla område kring Viken och norrut der
ifrån, altså i landets östliga och inre delar; dessutom finnes den på
ett, som det synes, isoleradt område kring de inre vikarna af Trond
hjems-fjorden; man frestas att där tänka på inflytelser från Sverige. 2
1 Det finnes en annan norsk namnändelse, -rud, hvars spridning och historia
liknar -tvefs och kastar ett visst ljus öfver denna. Afven -rud var redan under
medeltiden ett rätt mycket användt namnslut; det tillhörde endast södra Norge och
det har hos Munch ej gifvit namn åt iner än en kyrka. Liksom -tvet saknas det ide
norska kolonierna och kan väl antagas vara af temligen ungt ursprung. I annat
fall skulle det afgifva ett kraftigt intyg därom, att Vikens befolkning ej mycket
medverkat vid de norska nybyggesföretagen. Sin betydelse, ’rödjning’, har rud
kanske också gemensam med tvet, det har åtminstone tydligen konkurrerat med
detta om eröfringen af trakten kring Viken. Dess spridning angifves genom följande
efter Munchs gårdsförteckningar beräknade siffror: i Gauldölafylke 2, Valdres 3,
Gudbrandsdalen 1, Heinaf. 3, Hadaf. 7, Raumaf. 67, Oslo syssel 105 (däribland
Gerftaruba kyrka), Vestfold 92, Grönaf. 18, Borgesyssel 64 (Ranrike och Elvesyssel
131); i öfriga delar af Norge intet. Summa (utom Ranrike och Elvesyssel) 362.
2 Siffrorna för det område där formen -bö (-bær) ensam herskar äro, beräk
nade efter Munch, följande: Söndmöre 1, Firdaf. 1, Sygnaf. 1, Hördaf. 3, Rygjaf. 7,
Egdaf. 5. Siffrorna för formen -by {-byr) äro: Borgesyssel 7 (jämte -bær 16), Oslo
syssel 17 (-bær 1), Vestfold 6 (-bær 2) Raumaf. 18 (-bær 1). Grönaf. 2 (-bær 10),
Heinaf. 3, Hadaf. 3, Valdres 1 (-bær 1), Verdölaf. 1, Stjordölaf. 2, Strindaf. 1, Ork-
658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
