Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrift. 1885. 27
OM SPEÅKRIKTIGHET.
i sitt tal genomför den för honom lika tillbörliga, men icke alldeles
så lättvindiga reformen. I annat fall skulle jag vilja påpeka, att därest
en ändring af dylika i talspråket ytterst gängse ord skall hafva någon
utsigt att lyckas, bör den först företagas (och hälst också genomföras)
i talet, hvarefter turen må komma till skriften. I viss mån annor
lunda ställer sig saken med t. ex. vetenskapliga termer, hvilka lika
mycket eller mera förekomma i skrift än i tal.
Alt hvad jag hittills anfört såsom vilkor för språkriktighet, har
afsett den tilltalades bekvämlighet, som också mycket riktigt utgör
hvad som bör i främsta rummet tillgodoses. Men det är äfven af stor
vigt, att språket är för den talande så lätthandterligt som möjligt.
Häraf följa åtskilliga nya anspråk, som äro att ställa på språkriktighet
i högsta mening:
4) Sämre äro sådana uttryck, som innebära en större uttal s svårig
het, d. v. s. som icke stält sig de svenska uttalsvanorna till efterrättelse.
Detta är emellertid en tämligen underordnad synpunkt. Om genom
det-svårare uttrycket något väsentligt i andra afseenden vinnes, så bör
man underkasta sig uttalssvårigheten, hvilken torde, åtminstone på
längden, i de flesta fall tämligen lätt låta sig öfvervinna. Men om
ett uttryck icke i andra afseenden är att föredraga, så eger det alltid
i sin större svårighet att uttala ett fel, till hvilket hänsyn bör tagas
vid bedömmande af dess språkriktighet.
Altså är t. ex. ett stundom förekommande snobbigt uttal prefera s
(med nasalvokal såsom uti det franska préférence) sämre än det vulgärare
preferangs, notabene i en svensk mun, talande för svenska öron, ty
hänsynen till publiken är här som alltid i fråga om språkriktighet den
hufvudsynpunkt, som aldrig får lemnas ur sigte.
Det af någon föreslagna uttrycket »slavska språk» är sämre än det
gängse »slaviska språk», emedan förbindelsen vs är illa tåld i svenskan, där
den ljudlagsenligt öfvergår till/s, hvarpå vokalen före konsonantgruppen
förkortas. Men genom ett uttal släfsh skulle adjektivet sämre associera
sig med substantivet slaver, och därför vore äfven denna form sämre
än slavisk.
Att, som en och annan »väl»talare gör, uttala grupperna rd, rt, rn,
rlj rs med tydligt r-ljud (altså: bor-d, for-t, bar-n, kär-l, fors, eller
kanske till och med, om det skall vara riktigt »fint»: bored,foret o. s. v.),
är misslyckadt, emedan det för nutidens svenska tungor är ett onödigt
besvär, hvarför det också förefaller affekteradt, isynnerhet då detta
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
