Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADOLF NOREEN.
högst osäkert nu lyckats upptäcka och fullt riktigt formulera de
ljudlagar, för hvilkas verksamhet ordet skulle hafva varit utsatt; så
komma vi till det sannolika resultat, att ordet nu borde hafva upp
trädt under formen åser (eller åsar); altså är denna den riktiga. Om
nu detta svar lyckas fullt tillfredsställa och öfvertyga oss, så hafva vi
endast att tillägga: Nåväl, låtom oss då i konsekvens med det förda
resonemanget och i språkriktighetens intresse behandla alla isländska
(och fornsvenska) lånord lika; således icke säga Hjalmar utan Hjälmar
(eller Hjälmer), icke Birger Jarl utan Börje (eller Birge) Jarl, icke
skald utan skåld (jämför våld, båld, såld) eller skall (jämför såll, fåll,
håll), icke arla utan arla o. s. v.; ja, då det är obegripligt, hvarför
icke tyska och engelska lånord skulle lika väl som de isländska bringas
»i öfverensstämmelse med språkutvecklingens fordringar», så torde vara
bäst att så snart som möjligt se till, det t. ex. namnen Bernhard, Leo
pold, Konrad, Edvard utbytas mot de bättre Björnhård, Ljudbåld,
Könråd och Odvård. Detta och dylikt torde emellertid ingen vilja vara
med om. Men då frågas med skäl: hvad tjänar det till att uppställa
en princip, som man sedan ej bryr sig om att ens i aflägsnaste mån
konsekvent tillämpa?
b) Främmande namn, hvilka endast undantagsvis i svenskan citeras,
eller som endast i vetenskaplig literatur (hvartill jag äfven räknar van
liga läroböcker) förekomma, böra också bibehållas oförändrade,
d. v. s. förblifva vid den form de ega i det främmande språk, hvarifrån
de för tillfället hämtas. Jag måste därför gifva A. Hedin fullständigt
rätt, då han som ett högst klandervärdt oskick framhåller våra läroboks
författares vana att, slafviskt afskrifvande tyska arbeten, hos oss gifva
kurs åt sådana onödiga namnförvrängningar som t. ex. Groningen för
Groningen, Zaardam för Zaandam, Mailand för Milano, Luttich för Liege
m. m. An mera omotiverade äro statskalenderns former Chili för Chile,
St/racusa för Siracusa, Norrige för Norge m. m., af hvilka dock en del
numera rättats.
Mest brytes nu för tiden emot den ofvan uppstälcla grundsatsen
vid återgifvande af isländska namn, öfver hvilka man tyckes anse sig
ha rätt att förfoga alldeles efter godtycke, och hvilka man därför »för
svenskar» efter dylika principer, som jag ofvan i anledning af ordet asar
skildrat. Men dylika omstöpningar äro absolut till skada både för fack
mannen och icke-fackm annen. För egen del får jag bekänna och
jag vet, att det är en erfarenhet, som mången med mig gjort att
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
