Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADOLF NOREEN.
Ur slangspråket kunna med fördel många uttryck lånas för det
lägre hvardagsspråkets behof. På detta område torde Strindberg fram
stå såsom primus inter pares bland de allesamman mer eller mindre i
detta afseende högtförtjänte, nutida realistiske författarne. Bland ex
pressiva uttryck som ymnigt anträffas i Strindbergs arbeten må exempel
vis anföras: »tjurhålla något», »propsa med någon», »prata bara goja»,
»låta hutla med sig», dabba sig (jfr förplumpa sig), stojil, gorma, stilig,
stass, jobba, frat (jfr strunt), »få på tafsen», hyde (jfr pack), »ge någon
en gliring», »en hel radda», flabb. Men äfven de mest berättigade sträf
vanden kunna drifvas för långt. Att mer än ett ytterst försvinnande
fåtal af Strindbergs landsmän mäkta helt och fullt genomtränga inne
börden af uttryck sådana som yla och mackel, torde få betvinas.
Lån från främmande språk i inskränkt mening hvarpå det torde
vara onödigt att anföra några exempel är i synnerhet att rekom
mendera i fråga om namn på allmänna kulturföremål, i hvilket fall
inhemska bildningar (t. ex. fjärrskrift, regnskärm, ångvagn) från flere
synpunkter äro i språkligt afseende underlägsna de iitländska lånorden l
(jfr t. ex. telegraf, paraply, lokomotiv med de nyssnämda nybildningarna).
Därnäst torde dessa lånord vara mest på sin plats i lättare roman- och
novell-literatur, om de sparsamt och med urskiljning användas, ty att
man lätteligen kan begå missgrepp, äfven vid lån från ett så föga
»främmande» språk som danskan, ådagalägga dagligen våra yngre för
fattare, t. ex. O. Levertin, hvars språk understundom snarare förtjänar
namnet Jacobsenska än svenska. Huru många svenskar kunna väl för
stå honom, då de t. ex. få höra talas om att »hon var rank» i stället
för »smärt och reslig» (rank betyder i svenskan »vinglig» och brukas
om bord, som hafva ett ben kortare än de öfriga 2; om båtar, som ej
kunna stå stadigt på sin köl 3) o. d. eller om »kälna blickar», hvilket
afser att betyda »varma, innerliga, ömma blickar», men för en svensk
torde komma att betyda »blickai, som komma en att isas genom märg
och ben» (jfr kale eller tjäle, den iskyla som under vintern tränger
djupt ned i marken).
Jag liar nu framlagt och med exempel belyst min ståndpunkt,
och jag går nu slutligen att bemöta några invändningar, som tvifvels
utan redan trängt sig på åtskilliga af mina läsare. Så t. ex. torde
1 Jämför härom Tegnér, anf. st., s. 129 f.
2 I denna betydelse oftast ranhig.
3 »Säges om ett fartyg, när det kränger så mycket, att det ej kan föra nog
segeb (A. F. Dalin).
474
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
