Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o. cedehsChiöld.
Bibliotek, som ega isländska handskriftsamlingar af någon betyden
het, finnas endast i Danmark och Sverige. Huru dessa samlingar upp
stått, skola vi nn tillse b
Som bekant, utgjorde Island på 1600-talet, likasom nu, en del af
den danska monarkien. I Köbenhavn hade de lärde bland isländino-arne
O
fått sin högre bildning, och i denna stad, där ju också regeringen hade
sitt säte, egde de gamle vänner och mäktige gynnare, hos hvilka de
kunde önska göra sig påminda. De första handskrifter, som på 1600-
talet utfördes från Island, kommo altså till Danmark, såsom gåfvor till
lärde och framstående män därstädes. Dcsse män, som hvar för sig
anlade en liten samling, voro Ole Worm, Stephanius, Resenius och
Torfæus.
Afven till danske konungen själf skickades gamla handskrifter,
hvilka nu utgöra den icke synnerligen stora, men mycket värdefulla
samlingen å Kongl. Biblioteket i Köbenhavn; samlingens dyrbaraste
klenod är den handskrift, som upptager de s. k. eddasångerna.
Men stormakten i Korden var på den tiden icke längre Danmark,
utan Sverige. I vårt land fans då mycket nit och påpasslighet för alt,
som kunde öka rikets ära och glans. Det dröjde icke länge, förr
än utmärkte svenskar började höra talas om de isländska handskrif
terna och bemödade sig att åt Sverige tillförsäkra besittningen af
sådana 2.
Redan år 1651 hade den för vetenskapen varmt nitälskande Magnus
Gabriel de la Gardie uppköpt Stephanii dyrbara manuskriptsamling.
Efter de la Gardies död tillföll samlingen Uppsala Universitetsbibliotek,
där den ännu förvaras.
Men Sverige skulle snart få en isländsk håndskriftsamling af ännu
större betydenhet. Den första anledningen därtill berodde på en egen
domlig tillfällighet. Ar 1658, medan krig pågick mellan Sverige och
Danmark, hade ett isländskt fartyg på väg till Köbenhavn blifvit
taget af en svensk kapare och fördes in till Göteborg. Ombord befann
sig en isländsk student, Jon Rugman. Denne sammanträffade i Göte
borg med riksdrotset grefve Per Brahe, som, då han kom under fund
1 Våra förnämsta källor till den följande framställningen äro dels Prolegomena
till Yigfussons upplaga af Sturlunga saga (Oxford 1878), dels berättelsen om »Svenska
Fornskriftsällskapets allmänna årsmöte 1847» (Stockholm 1848).
2 Att återupplifvandet af den gamla isländska literaturen väckt ett visst upp
seende i Europa, ser man af kardinal Mazarins plan (1648) att samla isländska
handskrifter och för ändamålet kalla en islanding till Paris.
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
