Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. E. NORDENSKIÖLD, STUDIER OCH FORSKNINGAR.
Riksantikvarien H. Hildebrand sammanställer uti en uppsats, be
nämd »De lägre naturfolkens konst», de af Yegacxpcditioueu hemförda
bidragen till kännedomen om tschuktschemas och eskimåernas lefnads
sätt och konst med andra liknande företeelser från andra folk och från
äldre tider. Han uppehåller sig särskildt vid den skenbara motsägelse,
som stundom visar sig däruti, att ett folk, hvilket för öfrigt befinner sig
på ett mycket lågt stadium, kan uppvisa teckningar och afbildningar
af naturföremål, som äro af jämförelsevis högt värde och naturtrohet,
samt framlägger en mycket tilltalande förklaring häraf. Då Ilildcbrands
uppsats redan uti föregående årgång af denna tidskrift sid. 168—9 blif
vit anmäld och dess förtjänster varmt framhållna, finnes ieke anledning
att här utförligare redoo-öra för det anslående arbetet.
O O
Af mera specielt intresse är professor V. B. Wittrocks uppsats
»om snöns och isens flora», hvartill hör ett bihang om samma områdes
fauna. Det är märkliga resultater, som framgått ur de nu mera tal
rika undersökningarna om den röda och gröna snöns färgade bestånds
delar. Man har svårt att fatta, det en så talrik att icke säga tallös
skara af små mikroskopiska alger och algliknande mossor kan upp
stå, utveckla och fortplanta sig pä snöns och isens yta. Visserligen
saknas där ingalunda mineralogiska ämnen, spridda på snöns yta, vare
sig dessa uteslutande äro af vinden ditförda från andra delar af jord
ytan eller delvis leda sitt ursprung omedelbart ur verldsrymdcn. Ej
häller lida dessa organismer brist på ljus och värmeenergi, då de
på grund af sin nästan alltid skarpt framträdande färg måste antagas
kunna i hög grad upptaga solens ljus och värme, men värmegraden
kan ej nämnvärdt öfverstiga noll grader, och denna temperatur synes
ej böra vara synnerligen befordrande för utveckling af organiskt lif.
Wittrock visar dock på grund af sina egna vackra undersökningar och
andras iakttagelser, att såväl artrikedomen och utbredningen som isyn
nerhet individantalet är betydande. Som nämdt, redogör Wittrock äfven
för djurverlden på snön och isen, om ock denna ej är af samma be
tydelse och omfattning som floran.
Professorerna A. G. Nathorst, Chr. Aurivillius och F. R. Kjellman
redogöra för växt- och inscktverlden uti de arktiska trakterna. Största
intresset fäster sig här kanske vid de förändringar inom de arktiska
trakternas naturförhållanden, som under de geologiska tidsperioderna
egt rum. Kring denna fråga sammansluta sig ock de två först nämda
forskarnc, i det do från olika områden och på olika vägar söka dess
lösning; om också icke oväsentliga olikheter uti de erhållna resultaterna
återstå att förklara, äro dock likheterna så tydligt framträdande, att
man ganska väl tycker sig skymta hufvuddragen af den arktiska
växt- och djurverldens växlingar och deras vandringar ned från de
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
