Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aiuj. Wijkander.
CHR. H. BRASCH, GRIFFENFELDS KÆRLIGHED.
clvala i sin högsommardrägt». Dc arktiska växterna erinra i hög grad
om våra vårväxter. Utrymmets knapphet tillåter mig icke att vidröra
de öfriga, talrika oeh intresseväckande iakttagelser och slutsatser, som
Kjellman sammanfattat i sin uppsats.
Något mindre lättläst än den föregående är början af Aurivillii
uppsats om insektlifvet i de arktiska länderna, men läsaren glömmer
detta snart, då han längre fram i uppsatsen kommer till dc vigtiga
slutsatser, författaren där i rikt mått framlägger. Jag har redan förut
framhållit, huru Aurivillius inkommit på samma frågor om naturförhål
landenas inverkan på det organiska lifvet i polartrakterna, som Nathorst
utförligt behandlat. Förf. undersöker, huru dc olika insektfamiljernas
talrikhet ändras med breddgraden och anknyter därtill betraktelser, af
hvilka läsaren med stor uppmärksamhet tager del. Utförligt uppehål
ler sig Aurivillius vid insektlifvets betydelse för de arktiska blommor
nas befruktning och tyckes inom detta område hafva påvisat mycket
anmärkningsvärda lagbundenheter. Äfven här visar sig, huru polar
forskningen i hög grad är egnad att belysa allmänna frågor, hvilka äfven
i våra trakter spela en stor roll.
Det är naturligtvis ytterst ofullständiga antydningar, som i det
föregående kunnat lemnas om det vackra arbetets rika innehåll, men
de torde vara tillräckliga för att visa, att en läsare uti det samma kan
påräkna icke blott några timmars angenäm sysselsättning, utan ock ett
vidgande af blicken för alt det storslagna oeh upphöjda, som natur
vetenskapen bjuder mänskligheten. Ingenting har sparats att göra
verket äfven för ögat inbjudande och hafva häruti förläggare och för
fattare sökt öfverbjuda hvarandra.
CHR. H. BRASCH: Grriffenfelds kærlighed til Charlotte Amélie de la Trémouille,
Prinsesse af Tarent. Kbhvn 1885.
I året 1876 blev der i Geneve udgivet en lille bog, som indeholdt
en avtobiograli af den franske adelsdame Charlotte Amélic de la
Trémouille, der fra sin fædrene slægt havde arvet den fyrstelige titel
af prinsesse af Tarent, og som döde som enkegrevinde af Altenburg.
Bogens væsenligstc interesse lå i det indblik, den gav i den dybe
fanatisme, som endnu langt nede i det 17:dc århundrede skilte franske
katolikker og franske reformerte fra hinanden. Forfatterindens familie
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
