Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. Hjärne.
E. HOLM, UANMARK-NORGES INDRE HISTORIE 1660 1 ?2Ö,
som pålades godsegarne för det ordentliga utgörandet /af böndernas
skatter och för uppställandet af det vederbörliga antalet utskrifna rekryter
skapades äfven nya tillfallen att bringa allmogen i beroende. På lik
nande sätt har lifegenskapen i Kyssland blifvit utvidgad och befäst i
följd af kronans bemödanden att nyttja husbönderna såsom mellanhänder
vid utkräfvandet af deras underhafvandes skatteplikt.
Omsorgerna om landets ekonomiska förkofran röja sig i ett stort
antal kungliga förordningar om skogsskötsel, åkerbruk, handel och närin
gar. De principer, som lågo till grund för denna lagstiftning, voro
naturligtvis de samma, som under detta tidehvarf voro rådande i det
öfriga Europa, nämligen statsförmynderskapets och merkantilsystemcts.
Redan i Fredrik 111 :s tulltaxa af år 1651 finner man spår af en bestämdt
protektionistisk tendens. Sedermera upprättades, liksom i Sverige, ett
särskildt kommersekollegium för att taga vård om handeln och indu
strien. Det bör likväl erkännas såsom en förtjänst hos regeringen, att
hon i allmänhet afhöll sig från att lemna gehör åt de ofta tämligen
omogna och vidtsträfvande privilegieansökningar, som inlemnades af åt
skilliga merkantila projektmakare. Trots presterskapcts motstånd gafs
äfven, ehuru med åtskilliga begränsningar, tillstånd åt främmande tros
bekännare, icke blott landsflyktiga hugenotter, utan ock judar, att bo
sätta sig i vissa af rikets städer, så vida de genom skicklighet i
manufakturer och köpenskap voro egnade att befrämja den allmänna
välmågan.
Det är tyvärr omöjligt att inom de knappa gränser, som äro ut
stakade för denna anmälan, ens tillnärmelsevis redogöra för det rika
innehållet af prof. Holms arbete, som väsentligen är grundadt på ett
hittills nästan obegagnadt material i de danska arkiven. De faktiska
lapplysningar, som här meddelas om folkets seder, om läroverkens, veten
skapens och literaturens tillstånd m. m., äro ordnade till en samman
hängande och klart grupperad kulturhistorisk skildring i ordets bästa
betydelse, i det att de offentliga institutionernas och de särskilda sam
hällskrafternas växelverkan utan ensidighet åt någotdera hållet ständigt
O O O
betonas. Förf. säger själf i sitt företal, att han hoppas kunna väcka
lust hos andra, specielt sakkunniga forskare att monografiskt framställa
åtskilligt, som han för sin del endast kunnat i korthet beröra. Men
äfven om denna hans önskan går i fullbordan, blir det dock alltid hans
förtjänst att hafva gifvit uppslaget till en noggrannare forskning inom
detta område af historien, och hans egen afsigt att lemna en totalbild
af själfva regeringssystemet i dess hufvudsakliga drag måste erkännas
vara till fullo uppnådd. För den bildade och historiskt intresserade
allmänheten så väl i hans eget land som i Sverige erbjuder hans arbete
en i formelt afseende, lika väl som genom innehållets värde, högst
tilltalande läsning, och fortsättningen torde utan tvifvel motses med
längtan af en hvar, som gjort bekantskap med begynnelsen.
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
