Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA ARBETEN I SVENSK OCH ALLMÄNT NORDISK LITERATURHISTORIA.
äro behandlade med en bredd och en förkärlek, som vid sidan af den
knapphändighet och likgiltighet, hvarmed flere andra partier undan
stökas, lifligt erinrar om folksagans styfmoder i sitt förhållande till
barnen och styfbarncu. Så t. ex. har förf. ansett, att de latinska
arbeten, som skrifvits af svenskar, icke borde, som hittills skett, för
bigås i en svensk literaturhistoria; han har studerat dessa skrifter,
funnit saker af värde och meddelat oss, hvad han funnit. Därom
vore nu icke annat än godt att säga, så framt icke redogörelsen för
denna literaturgren vuxit ut till det omfång, att förf. trott sig böra i
stället förminska utrymmet för skildringen af den s. k. folkvisan,
äfvensom af våra gamla lagar, bägge delarna likväl mycket mera be
tydande i vår nationella literatur än de nyssnärada lärda skrifterna.
Det är väl sant, att folkvisor och lagar blifvit utförligt behandlade
af tidigare författare, så att man kan läsa om dem i andra böcker,
och att förf., som hade’ett begränsadt utrymme att tillgå, genom sitt
förfaringssätt bäst tjänat vetenskapen; men detta är tydligen icke en
rättmätig ursäkt, ty i en allmän öfversigt, som för ett stort publikum
skall ersätta specialarbetena, måste ju hvarje särskild del af ämnet
endast efter vigt och värde behandlas mer eller mindre utförligt.
Det tvång, som bokens på förhand bestämda omfång ålagt förf.,
kan också i andra tillfällen spåras. Jag tänker därvid i synnerhet på
några stycken af första kapitlet (»Den äldre medeltiden»), där för
fattarens sträfvan att i sammanträngd form meddela de mytiskt-heroi
ska diktstoffens öden hos olika folk, de nordiska dikternas förhållande
till sina källor m. m., synes göra framställningen svårfattlig för den,
som ej redan har någon beläsenhet i hithörande skrifter; det stora
antalet af namn, som utan närmare förklaring här anföras, skall sanno
likt verka förbryllande på de fleste läsare. Det hade också varit
önskligt, att förf. något oftare fått plats för literaturprof eller åtmin
stone kortare, karaktäristiska citat ur de afhandlade skrifterna.
Hvad angår arbetets pålitlighet, äro de uppgifter, förf. meddelar,
så vidt jag haft tillfälle att granska dem, nästan utan undantag riktiga,
liksom äfven de omdömen, han i tvistiga frågor uttalar, tyckas vara
grundade på noggrant öfvervägande af skäl och motskäl. I några
fall hyser jag visserligen åsigter, som afvika från författarens; men
dessa äro ej af den betydelse, att de kunna här upptagas; på sin höjd
skulle de förtjäna plats i en facktidskrift.
Endast en detaljanmärkning skulle jag vilja här anföra, emedan
den rör ett ämne, som för några år sedan omtalades i de allmänna
tidningarna och då väckte ganska mycken uppmärksamhet; det har
också berörts af några uppsatser inom denna tidskrift.
Professor S. Bugge i Kristiania sökte nämligen med mycken lär
dom och skarpsinnighet bevisa, att i den nordiska mytologien, sådan
den meddelas oss i de gamla isländska skrifterna, ingått rätt betydliga
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
