Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UÉ INDO-UURÖ PEISKA FOLKENS URSPRUNGLIGA lIEM OCH KULTUR.
den iudo-europeiska racens urhem. Att hinduerna en gång i tiden
invandrade uti Indien från norr eller nordväst är lika otvifvelaktigt,
som att de före denna invandring hodde tillsammans med perserna.
Hvarför skulle då ej de ifrågavarande traditionerna hafva afseende
snarare på den indo-pcrsiska, eller ariska, enhetsperioden, än på den
indo-europeiska?
De språkliga bevis, som uppställas till bestyrkande af var folk
stams asiatiska ursprung, och i synnerhet de som anföras till utredande
af denna stams tidiga kulturtillstånd, kunna väl synas ega ett mera
substantielt värde. En allmän öfversigt af de svårigheter och betänk
ligheter, hvarmcd språkliga induktioner äro behäftade, skall emellertid
lätt öfvertyga oss, huru vanskligt det är att här vinna fullt tillförlitliga
resultat, och huru lätt i själfva verket gäckande villfarelser kunna
gömma sig bakom skenbarligen öfvertygande bevisslut.
Den språkliga fornforskningen utgick helt naturligt från den princip
att samla alla beslägtade ord, hvilka ännu, såsom ett arf från de indo
europeiska folkens gemensamma urtid, finnas kvar i deras skilda dia
lekter, och att af dessa ords betydelser sluta sig till den indo-europeiska
racens lif, seder och omgifningar, innan dess spridning i olika nationali
teter ännu eo-t rum.
O
Då man sålunda för att anföra några få välkända exempel
i de indo-ciiropciska tungomålen påträffade likformiga ord för slägt
skapsnamn sådana som ’fader’ (germ. fadar, lat. p>ater, gr. patér, pers.
patar, sanskr. pitar), ’moder (germ. muotar, lat. mater, gr. meter, pers.
matar, sanskr. mätar), ’son’ (germ. sanns, gr. hnios, pers. hunus, sanskr.
siinus), ’dotter’ (germ. dauhtar, gr. tlmgatér, pers. dughdhar, sanskr.
duhitar), ’broder’ (germ. hröthar, lat. frater, gr. phratér, pers. hrätar,
sanskr. bhrätar), ’syster’ (germ. svistar, lat. soror, pers. qanhar, sanskr.
svasar), ’svärfader’ (germ. svashra, lat. socer, gr. hekuros, pers. qapuro,
sanskr. pvapuras), ’svärmoder’ (germ. svairö, lat. sonms, gr. hekura,
sanskr. pvapru), ’svärdotter’ (germ. snur, lat. nurus, gr. nuos, sanskr.
snuschä), och än flera, då drog man däraf den slutsatsen, att våra tidiga
förfäder erkände de vanliga slägtskapsbanden och egde ett ordnadt
familjelif.
Förekomsten af befryndade ord för ’kung’ eller ’herskare’ (germ.
reiks, lat. rex, sanskr. räjan) gaf anledning till den slutsats, att våra
stamfäder hade hunnit öfver det nomadiska tillståndet och till och med
utbildat någon slags statsenhet.
525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
