Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJA I.MAK 1? DG REK.
Beslagta.de ord för begreppet ’hus’ (lat. domus, gr. dornos, sanskr.
damas), ’stad’ (gr. polis, sanskr. puris), järn’ (germ. aiz, lat. æs, pers.
ayans, sanskr. ayas), ’häst’ (germ. elm, lat. equus, gr. hippos, pers. aspo,
sanskr. agvas), ’sädesfält’ (lat. arvum, gr. aroura, sanskr. urvarå) o. s. v.
tjänade som bevis för att de tidiga indo-europeerna egde bus och
städer, att de kunde smida järnet, att de hade tämt hästen, att dc
förstodo åkerbruk, o. s. v.
Att de bott nära bafvct i en vintrig näjd slöt man sig till från
förekomsten af gemensamma ord för ’haf (germ. marei, lat. mare,
sanskr. mira) och för ’vinter’ (slav. zima, lat. hiems, -hirnus, gr. cheimön,
sanskr. himas).
Denna metod att ur återstoden af våra stamfäders ordförråd fram
konstruera deras inre och yttre förhållanden är i och för sig själf full
komligt rationel. Men för att i sina praktiska resultat visa sig till
förlitlig måste den tillämpas med den yttersta försigtigbet.
Till att börja med är antalet af dc befryndade ord, som kunna
finnas i en och hvar af de indo-curopciska dialekterna, ganska begrän
sadt. I de aldra flesta fall saknas i en eller flera dialekter ord, som
äro till finnandes i dc öfriga; ja, ofta nog kunna beslägtadc former
påvisas endast i två eller tre (jfr t. ex. polis, puris etc. ofvanför).
Huru skola vi då dömma i de fall, där bevisföringen försvagas af
dylika luckor?
Yi stå här omedelbart inför det svåra problemet rörande" gången
af urspråkets förgrening; och i ett stort antal fall måste våra shitlcd
ningar växla alt efter som vi utgå från den ena eller andra af de
O O
teorier rörande denna förgrening, hvilka kämpa om företrädet.
Det är nämligen tydligt att, om vi utgå från det allmännaste
antagandet, att det indo-europciska urspråket först skilde sig i två
hufvuddialekter, vore det i allmänhet tillräckligt att kunna påvisa
samma ord i dessa två dialekter, eller i någon af deras senare för
greningar, för att också anse detsamma hafva utgått från det gemen
ö O 1 O O
samma stamspråket. Men det är lika tydligt, att, innan vi veta bestämdt
hvilka dessa två hufvuddialekter voro, kunna vi ej göra några tillför
litliga slutledningar.
Nu har emellertid just denna sistnämda fråga blifvit en klippa,
kring hvilken meningsströmraarna delat sig.
O O O
Om vi, såsom Kuhn var böjd för, antaga att cn af dc två hufvud
grenar, i hvilka vårt urspråk delade sig, var den germaniska, och
526
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
