Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE IND 0-E Li 110 PEISKA FOLKENS UHSPHUNGLIGA HEM OCH KULTUII.
att alla de öfriga dialekterna utgått från den andra grenen, då kan
hvarje äkta germaniskt ord göra anspråk på att hafva tillhört det
gemensamma urspråket, om blott ett befryndadt ord kan uppvisas i
någon annan indo-europeisk dialekt, hvilken som bälst. Om vi med
Scbleicber säga, att de germaniska och slaviska dialekterna utvuxit
från en af urspråkets två bufvudgrenar och alla de öfriga från den andra,
då kan hvarje äkta germaniskt eller slaviskt ord göra anspråk på indo
europeisk adel, om det kan uppvisas i någon annan systerdialekt. Om
vi, slutligen, med Lottncr säga, att vårt stamspråk ursprungligen delade
sig i en europeisk gren, bvarifrån alla de europeiska dialekterna utgått,
och en asiatisk, som gifvit uppbof åt de asiatiska dialekterna, - en
numera någorlunda allmänt antagen teori, då är naturligen före
komsten af samma ord i ett europeiskt och ett asiatiskt tungomål af
vår språkfamilj i allmänhet en tillräcklig rekommendation för att in
släppa detta ord i det gemensamma stamspråkets ordbok.
Om nu också i ett flertal fall befryndade ord förekomma i så många
eller i sådana slägtspråk, att vi äro oberoende af dylika stridande
teorier om den tidigaste språkfördelningen, finnas dock ej så få fall,
där dessa teorier leda till skilda resultat. Ett par exempel kunna till
räckligt visa detta.
Slaviskan och germaniskan uttrycka begreppet ’bed’ med de befryn
dade orden pannean och fenna (engelsk, fen). Kunna nu dessa ord,
som ej ega några fränder i de öfriga slägtspråken, hafva bärflutit från
en indo-europeisk urform? Ja, om vi utgå från den första af ofvan
påpekade teorier; nej, om vi utgå från någon af de öfriga. ’Geting’
beter på slaviska (lett.) vapsa, på germaniska icafsa (eng. ivasp) och
på latin vespa. Stamma dessa ord från urspråket? Ja, om vi utgå
från den första eller andra teorien, eljest nej. ’Stad’ är på grekiska
polis och på sanskrit puris. Bedömda enligt den tredje teorien, äro
dessa ord af indo-europeiskt ursprung, eljest ej.
Men äfven förenämda teorier rörande vår språkstams tidiga för
grening äro ej de enda, som täfla om erkännande inom den veten
skapliga verldcn. En bland det ’unga’ Tysklands dugtigaste språk
forskare, Johannes Schmidt, bar framstält en åsigt, som på radikalt
vis skiljer sig från desamma, och som vunnit ej så få anhängare.
Enligt denna åsigt var urspråkets splittring i skilda munarter inga
lunda en följd af utvandringar från en gemensam hembygd till olika
delar af verldcn, såsom de ofvan beskrifna teoriernas anhängare förut-
527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
