Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG nordek svan.
Men vänder jag ryggen åt den anspråksfullt prunkande venetianska
renässansbilden och går in i grefve Raczynskis samling, som fått hus
rum i Nationalgalleriets öfversta våning, så finner jag dår en liten
skizz af Makart, och ju längre jag ser på den, dess mera lår jag mig
att se den upphöjde och neddragne konstnären i det rätta ljuset.
Det är en liten fårgskizz, raskt hopmålad i breda, duktiga drag,
djärft och yppigt. En strid mellan centaurer och nymfer, vild brott
ning, nakna kroppar. Här triumferar Makarts liffulla fantasi, hans
lätthet att skapa och hans koloristiska sinne. Så liten skizzen än är,
så verkar den mera anslående i färgen än de stora prakttaflorna. Men
hade Makart utfört den, så hade säkert friskheten i denna glada färglek
gått förlorad. Nu verkar den just genom det ursprungliga, det sub
jektiva och när har man eljes kunnat finna det i Makarts konst?
Upphängd ibland en mängd gamla taflor från vårt århundrades midt,
mellan Kaulbachs herdegosse, Delaroches slätstrukna kampagnabönder,
Theodor Hildebrandts karaktärslösa »Edvards söner», verkar denna skizz
af Makart såsom en liten Rubens, kraftig och rask, resultatet af en
lycklig ingifvelse, en djärf fantasi och en lätt, bred, full och frisk
penselföring.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
