Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR EDGREN.
Enligt honom hade de hunnit öfver det nomadiska tillståndet, samt
egde fasta boningar och till och med byar och städer. De hade ut
bildat ett väl ordnadt familjelif och namngifvit därmed sammanhängande
slägtförhållanden. De hade äfven hunnit utveckla ett slags politisk
organisation och styrdes af konungar. Deras främsta sysselsättning var
boskapsskötsel, och de egde nästan alla de husdjur vi ega; men de
förstodo sig ock pä åkerbruk och kunde odla åtminstone korn och hvete.
Några få år efter det Kuhns vigtiga arbete utkommit, vidrördes
igen frågan om våra stamfäders hem af Lassen och Grimm, hvilka
likt Pott förläde det till mellersta Asien, dock utan att framställa
några nya bevisgrunder för denna åsigt. I sin undersökning om den ger
maniska racens förhistoriska kulturtillstånd vidrörde Grimm också i
förbigående frågan om den indo-europeiska racens kulturtillstånd, och
han var visserligen böjd att sätta detsamma vida lägre än. Kuhn
hade gjort.
Emellertid sofrades och fullständigades altjämt det använda språk
materialet, isynnerhet genom Kuhns »Zeitschrift fur vergleichende Sprach
forschung»; och föga mer än tio år hade åter förgått, sedan Kuhns första
språk-etnografiska försök utkom, då ett nytt omfattande arbete af samma
karaktär utgafs. Det var Pietets »Les origines Indo-européennes, ou
les Aryas primitifs, essai de paléontologie linguistique» (1859—63).
Pietet lade an på att uttömma sitt ämne och använde därför alla då
åtkomliga fakta för utrönandet af den indo-europeiska racens ursprung
liga hem och kultur. Olyckligtvis iakttog han dock ej vid användandet
af sitt rikhaltiga material nödig kritisk urskilning och gjorde därför
många vågsamma och förhastade jämförelser och induktioner.
Resultatet af alt detta blef, att Pietet kunde tillskrifva våra stam
fäder en utveckling, som i mångt och mycket öfverträffar den som
advocerades af Kuhn. Så yrkade han t. ex., att de kände alla de sädes
arter vi känna; att de förstodo bruket af alla våra vanliga metaller,
guld, silfver, koppar, brons, järn; att deras fysiska och andliga tillstånd
var utomordentligt sundt; samt att deras familje- och samhällsinrättningar
voro af en patriarkaliskt ren och högstämd typ.
Likt Pott och andra sökte Pietet vårt fädernehem i Asien, i det
han förläde detsamma till Himalayas nordvästra sluttning, eller det
gamla Baktrien.
De förnämsta af honom anförda skäl för denna åsigt voro följande.
De asiatiska dialekterna af den indo-europeiska språkfamiljen hafva
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
