Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE INDO-EUROPEISKA FOLKENS URSPRUNGLIGA HEM OCH KULTUR.
bättre än deras syster-dialekter i Europa bevarat urspråkets byggnad;
våra stamfäder kände alla de vanliga metallerna, därför måste de bafva
bott i någon på metaller rik bärgstrakt lik det inre Asiens; de kände
flera fruktslag och sädesarter, livilka bevisligen bafva vandrat från öster
till väster, ocb måste sålunda själfva bafva kommit österifrån; de vilda
ocb tama djurarter våra stamfäder kände till voro just desamma, som
förefinnas i Baktrien ocb närgränsande länder; och slutligen, det för
hållande, att de indo-europeiska folken bafva ett gemensamt namn för
»vinter», men intet för ’höst’, samt likaledes ett för »baf», antyder att de
bott i ett tempereradt klimat likt Baktriens samt i närbeten af ett baf,
hvilket måste bafva varit det Kaspiska, hvars öde stränder kanske till
ocb med gifvit uppbof åt benämningen af begreppet baf, då denna
benämning (jfr lat. mare etc.) innehåller roten mar ’dö’.
Ej mer än en eller två af Pietets här anförda premisser äro giltiga;
men äfven om de alla vore det, måste likväl de ur dem härledda kon
klusionerna anses lösa ocb otillfredsställande.
Pietets arbete blef väl skarpt kritiseradt af åtskilliga tyska språk
forskare, men det bar icke destomindre utöfvat ett ofantligt inflytande.
De åsigter han däri förfäktade bafva rätt allmänt blifvit på god tro
antagna såsom bevisade och bafva i själfva verket bestämt den rådande
uppfattningen om vår folkstams forntid. Ej blott upprepas de i många
linguistiska ocb andra arbeten af vetenskaplig balt, utan de bafva
också från dem funnit väg till historiska läroböcker och till den all
männa literaturen. Litet bvar får väl nu för tiden lära sig att på
auktoritetstro antaga såsom ett oomtvistadt faktum, att våra tidiga
förfäder en gång emigrerade från central-Asien, där de hade utvecklat
en viss kultur, hvars bufvuddrag äro de som bestämts af Pietet, eller
åtminstone af den skola, bvars yttersta exponent han kan anses vara.
Ocb likväl skulle ej Pietets arbete blifva det sista, som fullföljde
den allmänna meningsriktning, hvilken först blifvit angifven af Kubn.
I Tyskland framkallade detsamma nämligen en afhandling af Justi
»Ueber die Urzeit der Indo-Germanen» (1862), i hvilken författaren, om
än på det hela vidblifvaude Pietets åskådningssätt, dock målar indo
europcernas urtillstånd i en så poetisk ocb idéel dager, som den längst
drifna tolkningen af språkmaterialet väl kunde tillåta.
De öfverdrifna åsigter, bvilka sålunda förfäktades af den filologiska
skolans entusiaster, stäfjades emellertid därigenom, att vissa af denna
skolas mest framstående män väl icke egentligen i special-arbeten
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
