Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE INDO-EUROPEISKA FOLKENS URSPRUNGLIGA HEM OCH KULTUR.
Latliams teori upptogs emellertid och försvarades af åskilliga for
skare, bland hvilka här må särskildt nämnas Benfej och Geiger.
Bcnfey grundade sin åsigt förnämligast på den omständighet, att
våra stamfäders ordförråd ej innehåller någon benämning för sådana
vanliga asiatiska djurarter som lejonet, tigern och kamelen ett på
stående, som emellertid blifvit bestridt. Geiger åter anför till stöd af
sin åsigt flera språkfakta, såsom isynnerhet, att lat. fagus, gr. phegos
och tysk. hnche, hvilka alla ursprungligen menade ’bok’, tala för att
bokträdets hemland, d. v. s. mellersta Tyskland, måste hafva varit våra
fäders urhem; att benämningen på andra trädslag, såsom björken, asken,
samt på råg och korn enligt honom de enda af våra stamfäder kända
sädesarter likaledes hänvisa på Tyskland såsom vårt urhem, samt att
de indo-curopeiska språkens ordböcker ej innehålla något gemensamt
namn för ’höst’, en brist, som. får betydelse genom Tacitus’ anförande,
att germanerna ej häller egde något namn för denna årstid.
Äfven Geigers bevisföring är ej öfvertygande, enär hans premisser,
om de än kunde antagas såsom riktiga, skulle tillåta äfven andra slut
ledningar än dem han gjorde.
Det intressanta argument, som grundar sig på förekomsten af buche
fagus och phegos, skulle ega mycket mera betydelse, om ett beslägtadt
namn för ’bok’ forekomme äfven i någon af de asiatiska munarterna af
vår språkfamilj. Nu äro de enda förekommande frändskapsorden euro
peiska, och de vittna därför, enligt den allmännast antagna teorien om
urspråkets förgrening, endast om de europeiska folkens förtid. Det
måste också ihågkommas, att det grekiska phegos menar ’ek’ ej ’bok’;
samt att bokträdet i själfva verket växer ej blott i det östliga Tyskland,
utan äfven i sydliga Norge och Sverige, samt i Danmark, i Polen och
ned emot Krim. Frändskapsnamnen för ’bok’, ’bjork, ’råg’ etc. skulle
lika väl kunna vittna för Ryssland eller Skandinavien, som för Tyskland.
Sådana åsigter som att folkvandringarna utgått från Skandinavien eller
Ryssland hafva för öfrigt ej saknats, alt sedan Jordanes i tiden kallade
Skandien för »folkslagens kved och verkstad».
Några år efter offentliggörandet af de mer eller mindre starka
protester mot den herrskande meningen, hvilka angifvits i det före
gående, uppträdde igen en framstående tysk språkforskare, Fick, till
den senares försvar, i det han utgaf ett arbete, »Die ehemalige Sprach
einheit der Indo-Germauen Europas» (1873), hvari han igen uppdrog en
idealiserad bild af vår urtid.
571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
