Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE INDO-EUROPEISKA FOLKENS URSPRUNGLIGA HEM OCH KULTUR.
Först och främst förekommer sanskr. rajatam icke i betydelse af
’silfver’ i den äldre eller Veda-literaturen, och pers. erezatem, som blott
förekommer i Avesta, har ingen sidoform i de öfriga persiska dialek
terna. Möjligen har den armeniska formen gifvit upphof till de ariska,
i det den framträngt från det silfverrika Armenien till det silfverarma
Persien och Indien.
Vidare synes själfva uppkomsten af namnet på silfver antyda, att
denna metall blifvit senare känd än guldet, som dock våra stamfäder
troligen ej visste något om. Veda-språkets rajata menar ej ännu ’silfver’,
utan blott ’hvit, skinande’, och silfvermetallen benämnes ’hvitt guld’
(rajatam Jnranyam). Så begagnade ock gammal-egyptiskan för att ut
trycka begreppet ’silfver’ adjektivet hat ’hvit, skinande’ framför tecknet
för guld.
Slutligen antyder frånvaron af alt silfver i Po-traktens pålbygg
nader, att ej häller denna metall varit känd bland deras innevånare,
som enligt Schraders mening voro indo-europeer.
Att antaga en själfständig uppkomst af de likartade namnen på
silfver, är ingalunda otänkbart. Roten raj (arj) ’glånsa’, som var till
finnandes i de särskilda språken, lånade sig helt naturligt till bildandet
af liknande namn för den ’glänsande’ metallen.
Benämningarna på koppar och järn kunna här betraktas tillhopa.
1 de indo-europeiska dialekterna finnas fyra närbeslägtade ord, goth.
aiz, lat. ces, pers. ayans, sanskr. ayas, rörande hvilkas ursprungliga
betydelse, om ’koppar’ eller ’brons’ eller ’järn’, dock någon ovisshet råder.
De två europeiska orden, aiz, æs, tala för ’brons’ eller ’koppar’.
De två asiatiska orden, ayans, ayas, få sig vanligtvis betydelsen ’järn’,
eller ’metall’ i allmänhet, tillskrifven, och deras afkomlingar i ny
persiskan och några andra dialekter synas bestyrka den förra af dessa
två betydelser.
Nyare undersökningar (jfr Zimmer: »Altindisches Leben») göra det
emellertid troligt, att ayas i den äldsta sanskrit-dialekten, d. v. s. den
vediska, måste hafva menat ’koppar’ eller ’brons’, om ordet ock under
stundom blifvit begagnadt som generisk form för ’metall’. Blixtens och
aftonrodnadens glans jämföras nämligen i Veda-literaturen med färgen
på ting förfärdigade af ayas; och järn kallas gyänarn ayas ’mörkblå
metall’, eller eliptiskt gyänam. Det har likaledes påvisats (jfr W. Geiger:
»Ostiranische Cultur»), att de epitet hvilka tillämpas på persiskans ayans,
näml. ’rodaktig’, ’gyllne’ etc., äro sådana, som passa för koppar eller
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
