- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1886 /
584

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GEORG NORDENSVAN.
Muntlies björkskogsinteriör eller Gndes fjordbilder, eller med en eller
annan af de yngre diisseldorfarne, Irmer, Diicker, Bracbt och andra
den sistnämdes stämningsbild från Döda hafvet med de uppbrända,
förtorkade stränderna och den kvafva luften är en slående fin målning.
Fiendtlig blir han från första stunden till dylika för litografiering
lämpade saker som Scherres’ bekanta skildring af en öfversvämning,
oerhördt enformig oeh slättstruken som den är, utan karaktär i utfö
rande liksom i stämning. Och likaledes till hela den norska afdelningen
af det tyska måleriet, till denna långa rad af norska motiv, där fjällen
spegla sig i mörka fjorden med glittrande småvågor och båtar i för
grunden, alla dessa stora eller små dukar, gjorda på ateliern i den lilla
mälarstaden vid Rhen och alle samman lika hvarandra i uppfattning lik
som i ton och målningssätt, de må nu vara signerade med namnen
Normann, Grebe, Schweitzer eller andra af olika nationalitet.
Åfven i de italienska vyerna, som ännu förekomma talrikt i Tysk
land, är det mera motivet än utförandet, konstnären lagt an på. Ungefär
som genremålaren sträfvade mera till att berätta en historia än att helt
enkelt måla. Landskapsmålaren går i Oswald Achenbachs fotspår sökande
måleriska gator, parkinteriörer eller utsigter öfver villor och lummiga
sluttningar ned mot hafvet med dess hvita segel på den kraftigt djupblå
ytan. Men hela framställningen har denna torra, planchlika pregel, som
Oswald Achenbach sällan kunnat helt och hållet arbeta sig ur, huru
djärft och soligt han än kan måla i sina lyckligaste stunder.
Vackra undantag finnas naturligtvis men på nationalgalleriet
äro de ej många.
* *

*


Den franska konsten, sådan den visar sig i Luxembourg, ger, som
förut är sagdt, intryck af oändligt mycket mera frihet och friskhet än
den tyska öfver hufvud taget. Tysklands konst lider, tyckes det, under
samma tryck, som hvilar öfver hela landet. Och ändå gör man mycket
för konsten där. Man anställer vid akademien unga lärare, man ger ut
mycket pengar, anordnar stora utställningar. Man gjorde Anton von
Werner vid 31 års ålder till direktör vid Berlins akademi, för att få en
ung kraft i spetsen för skolan. Men när han sedan en gång gaf ett
ärligt utlåtande öfver en del taflor af äldre mästare, som staten inköpt,
då fick han en skrapa därför att han som kejserlig ämbetsman yttrat
sig i onödan sagt en nedsättande sanning om ett statens åtgörande.
584

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1886/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free