Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om grundmotsatsen i verlden, af Mag. Doc. C. Y. Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
G. Y. Sahlin.
något, som behöfde bindas af lagen. Skillnaden mellan lag
och lagbundet skulle i sådant fall försvinna. Lagen skulle
då fullständigt framträda i verlden, eller rättare: hela
verlden skulle då vara lag och följaktligen ren och klar
verklighet.
Men om alla försök till verldsförklaring öfverensstämma ,
eller lätt kunna bringas till öfverensstämmelse i den
allmänna "uppfattningen af verldsförklaringens anledning och
betydelse , så blifva vid bådas närmare bestämmande
olikheterna så mycket större. Orsaken dertill är lätt att finna.
Hon ligger i de svårigheter, som möta i anledning deraf,
att i verlden finnes en mångfald af motsatser. Då det i
allmänhet gäller om den sinnliga verlden, att hon har motsatta
bestämningar, så måste detsamma gälla om hvart och ett
af de ting, som äro i verlden. Vidare måste dessa ting,
ehuruväl de såsom delar af ett helt icke kunna vara utan
sammanhang, dock för att vara en mångfald på något sätt
skilja sig från hvarandra, hvilket de i följd af så väl sin
egen som verldens allmänna beskaffenhet icke kunna utan
att vara motsatta mot hvarandra. Ytterligare måste hvarje
bestämning eller egenskap hos ett ting vara motsatt mot
tinget sjelft, emedan detta aldrig kan hafva mågon
bestämning utan att tillika hafva hennes motsats. Slutligen
anmärka vi, att motsatta bestämningar kunna stå i olika
förhållanden till hvarandra, allt efter som den ena mer eller
mindre inskränkes af den andra eller, med andra ord, i
högre eller lägre grad tillkommer antingen serskilda ting eller
ett och samma ting, i fall detta förändras. Dessa olika
förhållanden af motsats torde tillräckligt visa, att
verldsförklaringens uppgift icke är med tillräcklig noggrannhet
angifven, då man säger sig vilja förklara motsatsen i verlden.
Man måste medgifva, att bland dessa motsatsförhållanden
finnas åtminstone några, som närmast hänvisa icke utöfver
den sinnliga verlden, utan till en annan motsats i verlden.
För att finna den punkt, der verlden hänvisar utöfver sig
sjelf till en annan verklighet, måste man gå tillbaka till en
motsats, på hvilken alla andra hänvisa, men som sjelf icke
hänvisar på någon annan motsats i verlden. Så vida nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
