Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälanden af nya Skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsluttende Efterord til disse Hefter, hvori Udg. paany opfordrer til
Optegnelser, giver han saa klare og træffende Vink for Nedskriverne,
at Fremstillingen endnu vil vinde, naar disse Vink fölges. Jeg tör
tro, at Udgiveren er enig med mig i, at det var vel, om
Optegnerne lidt mere nærmede sig Folkesproget, især i Dialogerne og i de
episke Linier (som man overhoved ikke maa ængstes formeget ved at
bruge; de ere kjedelige at nedskrive, men ikke at læse: de höre til).
— Maatte nu Bogen ret snart skrive sig selv færdig, og Hr G.
ligesaa snart see sig istand til at sende den ud. Det sidste afhænger
for en Deel af dette Tidskrifts Læsere. Jörg. Moe.
Svensk Språklära af A. L. Schiller. ... I. Formlära. Göteborg
1855. (IV och 118 sidd.).
Ehuru ofvannämnda häfte bär namn af formlära, så sysselsätter
det sig likväl icke med formlära helt och hållet, utan upptager tillika
i. sin inledning, »för att göra undervisningen mera begriplig och
lefvande», det »enklaste af satsläran.» Detta arbete åsyftar således en
sammanjemkning af de två olika methoder, hvilka begagnas vid den
första undervisningen i modersmålets grammatik. Den äldre methoden
nemligen åtskiljer, som bekant är, formläran ifrån satsläran, och
låter den förras elementer inhemtas före den egentliga undervisningen i
den sednare. Enligt den nyare methoden behandlas sats- och
form-lära i förening, på det sätt, att några satser, till en början af
enklaste slag, först föreläggas till åskådning och jemförelse, för att på grund
deraf bestämma satsens och dess delars terminologi samt omedelbart
derefter begagnas såsom underlag för uppfattandet af elementerna i
formläran. På detta sätt fortfares, omvexlande med läs- och
skriföfningar, till satslärans slut, då äfven formläran till fullo skall vara
inhemtad. Vid första påseendet tyckes det, att denna method vore
den naturligaste, alldenstund nybörjaren redan förut till en viss grad
känner sitt modersmål, vid hvars användning i skrift han ock nu från
första början får vänja sig. Erfarenheten gifver likväl vid handen, att
denna method är förenad med vida större svårigheter än man från
början anade, och vida långsammare förer nybörjaren till -målet än
man väntade. Satsläran, kommen utom sitt första stadium, fordrar
nemligen redan i och för sig sjelf en större förståndsutbildning än
nybörjaren ännu hunnit förvärfva sig; och, förenad med formläran,
hindrar den, synnerligast der paradigmer för formläran saknas, en
klar och redig öfversigt af bådas serskilda beståndsdelar, hvilka då,
sammanblandade om hvarandra, måste uppsökas på en mängd spridda
håll, för att ordnas till ett för hvarje af dessa grammatikans
hufvuddelar sammanhängande, helt: ett arbete, som tydligen öfverstiger
ny-begynnarens förmåga, förutsatt i bästa fall, att han ej saknar hog och
lust dertill. Den dubbla, ur både sats- och formlära liktidigt eller
nära nog liktidigt hemtade, och till en del nya terminologien tager
äfven hans krafter för starkt i anspråk, för att i både minne och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
