Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälanden af nya Skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amnälanden.
grepp kunna på samma gång tillräckligt rotfästa sig, och dessutom är
fara värdt,,att de skriföfningar, på hvilka denna method lägger
synnerlig vigt, och hvilkas stora nytta vid upptecknandet af dictamina
och uppsättandet af smärre berättelser m. m. ej bestrides, kunna, om
de företagas hufvudsakligen i satslärans intresse, d. v. s. för att
bibringa insigt i satsbyggnaden, lätt urarta till en torr formalism, som
qväfver det æsthetiska sinnet redan i dess brodd. Af dessa
anledningar hyser ref. för sin del stora betänkligheter mot denna på Beckers
arbete »Organism der Sprache» grundade method, hvilken ref. t. o. m.
sett utdömd i någon af de sednare årens Tyska tidskrifter men der
ingenstädes försvarad, och ref. kan knappast betrakta ens en
utveckling af satslärans enklaste elementer, ställd i spetsen för formläran,
annorlunda än såsom ett slags undseende för denna method, hvilket
undseende likväl ej kan hafva mycket att betyda, då en tillräcklig
exempelsamling för methodens användning äfven i mindre skala
saknas, och då förf. till nu i fråga varande arbete sjelf öppet vidgår, att
den grammatikaliska »undervisningen lämpligast börjas med
elementerna i formläran»: en åsigt, som ref. hört af andra competenta
domare uttalas, och som ref. för sin del helt och hållet underskrifver.
Enligt denna åsigt är ock, om man undantager inledningen,
förevarande häfte utarbetadt. Inledningen innehåller, såsom redan är nämndt,
hufvudsakligast förklaringen a! satslärans enklaste begrepp, men
upptager endast de 12 första sidorna, hvarefter sjelfva formläran i 3
hufvudafdelningar — om ordens klasser, böjningar och härledning —
vidtager och fortgår till häftets slut. Författaren utlofvar äfven en
rättstafningslära; om han tillika ämnar utgifva en utförligare satslära
samt »uttalslära», derom lemnas man i ovisshet.
Beträffande sjelfva formläran, erkänner ref. med nöje, att
densamma, betraktad från den ståndpunkt, förf. intagit, och för det
ändamål, ban sig föresatt, blifvit både utförligt och sorgfälligt behandlad.
I åtskilligt afviker likväl ref. från förf;s åsigt,, men utrymmet tillåter
ej ett ingående i specialiteter. Genom ett fortsatt comparativt
språkstudium af andra och till en del äldre språk än dem, förf. här och
der åberopar, skall förf. utan tvifvel af sig sjelf finna grunden till
dessa afvikelser. Måtte förf. låna ett välvilligt öra till den uppmaning,
dessa ord innebära!
Ref. kan ej lemna tillfället obegagnadt att här fästa
uppmärksamheten på en af honom ännu icke vidrörd omständighet, som
hittills i hög grad försvårat nybegynnarens framsteg vid inhemtandet af
elementerna i modersmålets grammatik. Detta gäller icke blott det
Svenska språket, utan de Skandinaviska språken i allmänhet, sådana
de nu befinna sig. Man har i afseende på läran om Casus mer eller
mindre, men dock allt för mycket, tagit Latinet till föresyn, och deri
ligger, efter ref:s öfvertygelse, orsaken till denna svårighet. Det torde
vara tid att helt och hållet befria de Skandinaviska språkens
grammatikor från detta tryckande beroende och ställa dem på egen grund,
d. v. s. bringa grammatikorna i harmoni med den yttre ställning, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
