Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skapelsens åldrar af Prof. H. M. Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plutoniska processen var i sina hufvudsaker fulländad, och
den neptuniska tog sin början. Det dröjde länge, innan
haf-vet kunde finna herberge på den sålunda bildade fasta
jordytan. Detta kunde icke ske förr än jordens sjjicatmantel,
som äfven i sitt stelnade skick var ganska het, afsvalnat till
inemot vattnets kokpunkt. Dessförinnan var allt vatten såsom
ånga samladt i luftkretsen, hvarifrån det Oupphörligt sänkte
sig ned mot jordskalet, hvars hetta lika ofta dref det tillbaka
till de öfre rummen. Men de i luften sväfvande heta
vattenångorna, hvilkas frätande och upplösande kraft var i högsta
måtto förstärkt genom de skarpa syror, som dermed voro
blandade, verkställde med stor framgång det första
förvitt-rings- och nivelleringsarbetet på det skråfliga silicatskalet,
hvars uppstående kanter alltjemt anföllos och bortfrättes af
de nedrusande vattnen, som derjemte genom sitt oafbrutna
upp- och nedstigande verksamt underhjelpte jordmantelns
afkylning. Slutligen var hela jordskorpan betäckt af ett hett,
kokande, fräsande urhaf, som städse tillvexte genom de från
luften nedströmmande störtregnen. Det starka
atmosfertryc-ket gjorde, att vattenångorna kunde blifva droppbartflytande
vid en temperatur, som öfversteg kokpunkten, men ju mer
vatten utfällde sig ur luften, desto mer minskades
atmosfer-trycket, och det måste derföre hafva förflutit en mycket lång
tid, innan allt vatten i luftrymden kunde blifva
droppbartflytande. Man kan med säkerhet antaga, att detta icke skedde
förr än temperaturen i hela det gasfyllda rummet öfver den
fasta jorden hade sjunkit under {00° C., och först ifrån denna
tidpunkt daterar sig atmosferens senare beskaffenhet. Då först
var andra skapelsedagens verk fullbordadt. Det blef en
skillnad emellan de oceaniska och de atmosferiska vattnen,
mellan vattnet under och öfver fästet eller skyhimmelen. På
tredje skapelsedagen samlade sig vattnen under fästet i sina
förvaringsrum, i jordytans fördjupningar, hvilka enligt nyaste
mätningar i Atlantiska hafvet på sina ställen gå ända till
43,000 fot, ett djup, som nära dubbelt öfverstiger de högsta
bergstopparnes höjd. Så stora djup funnos icke i den äldsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
