Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%
äfven monetalis, emerlan man genom den också ville bestämma
myntens storlek. Men den var ej der i säkerhet. Ty Jovis
Capitolini tempel afbrann flere gånger, såsom A. U. 671
under bellum civile, så A. U. 823 vid Vitellianernes
stormning, och snart åter kort efter Vespasiani död, samt slutligen,
sedan Domitianus präktigt återuppbyggt detsamma, har det
efteråt fallit med det Romerska väldet, sedan det länge
blif-vit sköfladt både af den ena och den andre (till och med af
Theodosii familj). Efter hvarje brand återställde man väl
foten och Congien, men det kunde nog ej ske utan efter
mindre exacta copior, hvarföre man eger befara att de undergått
någon förändring. Derföre är ej underligt, om de mått man
i Classiska Jorden återfunnit, ej sins emellan öfverensstämde.
Deraf svårigheterne att afgöra, hvilken som var den rätta.
Jag har redan i inledningen nämt, huru hvar och en
lärd i sitt lands mål trodde sig ega de Romerska.
För att bestämma den rätta pes Capitolinus, har man
gått flere vägar. Att börja med fick man ett ungefärligt
begrepp om den genom att mäta sin egna fot, eller snarare
längd och taga en 6:te del af längden; så mätte man flere
gamla byggnader och förutsatte att dess dimensioner voro
gjorda efter hela fottal. Man fann dock så något olika
resultat, från 132 till 130,3 lignes, som Raper anser härröra
från olika tider, så att Rom. foten var = 131,1 1. före
Ti-tus, och 130,4 1. under Severus och Diocletianus. Många
tro sig funnit 131 lignes. Men voro Rom. Architecteme så
noga? Eller funno de ens nödvändigt att hålla sig vid hela
tal? Intetdera sättet syntes derföre kunna blifva noggrannt.
Bättre trodde man sig komma tillväga genom att mäta
afstån-den mellan de orter, hvilkas distancer hos Classiska auctorer
finnas uppgifne. På så sätt fann Cassini Rom. f. = 132,45
fr. 1., Delisle = 131,35 1., Gosselin = 131,34 1. Cassinis
tal stämmer märkligt med Cenalis*s, om denne, såsom troligt,
mätt med gamla franska lineer, i hvilket fall pes porfyreus
blir = 132,415 lignes (eller 132,56 med de la Hires
redu-tion). Det samma nära (= 132,418) fann Hase af undra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
